Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Magnus Lehnberg som predikant - V. Lehnbergs intellektualism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
EDV. LEUFVÉN
rien. Denna senare har ledt till, att de djupare religiösa
anknytningarna i ifrågavarande text ha alldeles lagts å sido. Dess
mystiska känslomotiv ha ej låtit inordna sig i den nyktra
förstånds-skematiseringen.
Lehnbergs homiletiska behandling af texten om Kristi
förklaring skiljer sig genom sin starkt intellektualistiska grundton
från förut omnämnda predikanter. Det är en ny tidsriktning,
som efterträdt de äldre, sinsemellan skilda åskådningar, som
företrädas af Abraham Pettersson, Brag och Nohrborg. Det har
därför sitt intresse att konstatera, hurusom tiden närmast efter
Lehnberg faller tillbaka till den äldre behandlingen af denna text. Några
tiotal år senare än Lehnberg predikar Johan Olof Wallin1 till
samma text öfver temat: »några ord till varning och tröst under
hemvandringen». Redan ordalagen ånge, att hufvudmotivet är
diametralt motsatt Lehnbergs. Det är hos Wallin det
världs-frånvända evighetslifvet, som söker sig plats, om ock under strid
med neologiens religiösa armod och dess öfverflödande retoriska
barlast. Wallins predikan är dikterad af religiös känsla, men
Lehn-bergs af förståndet. Detta omdöme upphäfves ej af det, i och för
sig obestridliga faktum, att Lehnberg ofta har uttryck, som
närmast hänföra sig till känslans rayon. Men det bör ihågkommas,
att den retoriska sentimentaliteten icke är detsamma som
verklig religiös känsla. Lehnberg kommer aldrig längre än till
förståndsresonemang med en viss sentimental biton, som ingick
i tidens retoriska utrustning. Bakom de, någon enstaka gång
känslosamma uttrycken, möter oss den kalla
förståndsupplysningen. Gäller det därför en karakteristik i stort sedt, är
omdömet befogadt.
Intellektualismen är sålunda ett starkt framträdande inslag
i Lehnbergs homiletiska skaplynne. För mystikens
innerlighets-behof står han därför främmande: »det skulle ej vara
öfverensstämmande med vårt särskilda ändamål på jorden, att jämnt lefva
i ett andeligt åskådande, att endast hålla tanken sysselsatt med
ämnen, som tillhöra en högre krets». Predikans ändamål är
därför »att väcka, att underhålla rena begrepp, att samla och
stadfästa själar i en gemensam bekännelse». Med dessa ord står
Lehnberg principiellt på samma plan som ortodoxien. Både
upplysning och ortodoxi ha öfverskattat de teoretiska
förståndsmomenten i religionen, ehuru deras bestämmande af dessa förståndsmo-
1 Johan Olof Wallin, Predikningar, 1851, Bd II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
