Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyanglikansk renässans.
Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet.
Af
Docenten Dr. Yngve Brilioth.
I. Oxfordrörelsens förutsättningar,
1. Inledning.
Den engelska kyrkans skilsmässa från Rom på 1500-talet
är snarare ett led i den nationalistiska söndersprängning af den
odelade latinska kyrkan, som började under medeltidens sista
århundrade, än i den stora kontinentala kyrkoförnyelsen.1 Den
engelska reformationskj^rkan är i främsta rummet nationell.
Liksom på medeltiden Ecclesia Anglicana omfattade alla kristna inom
de engelska kyrkoprovinsernä, så sträfvade Tudorernas statskyrka
att så göra. Anglikansk och engelsk voro ännu i religionens historia
identiska begrepp. De skulle ej länge så förblifva. Sådan den
byggdes upp under Elisabet, utgjorde den anglikanska kyrkan ett
märkligt försök att hvälfva den nationella kyrkans hvalf öfver
kristna af vidt skilda meningsriktningar. Den sträfvade att
omfatta både katoliker, i ordets vidare mening, och protestanter. Men
den protestantism, som inrymdes, var af annat slag än den
kontinentala och tunn och negativ i jämförelse med denna. Den egentliga
reformationen hade i England på 1500-talet stått i humanismens
tecken. Om än lutherskt inflytande under dess tidigare förlopp
ej saknats, var det dock till fornkyrkans fäder både Cranmer och
Ridley ytterst vädjade2, och det var efter primitivitetens måttstock
de ville beskära den romerska lärans och kultens utväxter. Den
engelska reformationen byggde ej egentligen på någon ny andlig
upplefvelse, och man hade föga erfarenhet af kontinentens väldiga
religiösa kris och de värden, som framgingo därur.
1 Jfr Lindsay, A History of the Reformation, II (2. uppl. Edinburgh
1908), s. 315 ff.
2 Hunt, Religions Thought in England from the Reformation to the last
Century, I, London 1870, s. 20, 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
