Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NV ANGLIKANSK RENÄSSANS
89
icke minst hans häfdande af den episkopala styrelseformen. Han var
starkare än andra den anglikanska reformationskyrkans fäder, utom
Jewel, medveten om det stora, som kristenheten uppleft i hans
århundrade; lika litet i reformationens som i den gamla kyrkans
skatter vill han göra sin kyrka arflös. Hade en via media, sådan som
Hooker utstakar den, kunnat förverkligas, hade väl den engelska
kyrkan kunnat byggas stoltare och ljusare än någon. Här mötas
katolskt och protestantiskt i en äkta förening, och den nationella
grundvalen muras djup och bred. Den nationella staten och den
nationella kyrkan äro identiska —• det är den grundläggande
principen i den postuma 8:de boken, och det är tillika en lösning af
problemet om stat och kyrka helt i reformationstidens anda:
liksom Israel ensamt bland forntidens riken hade religionens
sanning och därför tillika var en Guds kyrka, så är Jesu Kristi kyrka
»hvarje sådant politiskt samfund af människor, som i religionen
håller den sanning, som är kristendomen egen. Som ett politiskt
samfund håller det religionen vid.makt; som en kyrka, den religion,
som Gud har uppenbarat genom Jesus Kristus».1 Och det är en af
de förträngningar af sanningen, han tillvitar sina puritanska
motståndare, att de skilde stat och kyrka åt som två af hvarandra
oberoende korporationer.
Hooker’s verk betecknar slutpunkten på den enda period i
nationens historia, då förverkligandet av detta höga ideal av en
kristen stat, vars andra namn är kyrka, ännu syntes möjligt. De
följande århundradenas historia visar oss endast, hur det bit för bit
slås sönder. Stundom finner man senare skolor kräfva arfsrätten
efter honom, men i själva verket göra de intet annat än inpassa,
lösryckta brottstycken ur Hooker’s byggnad i system, som hvila
på en trängre grundval. 1600-talet fick bevittna, hur den gamla
anglikanismens tanke led skeppsbrott. Efter Hooker kom Laud,
efter Elisabeth Jakob I och Karl I. Kungadömet av Guds nåde
trädde i stället för den konstitutionella regeringsmakt, i hvars
händer Hooker sett kyrkostyrelsen tryggad. Paradigmet blef
Bysans i stället lör Jerusalem. Härjämte trädde den katolska
principen ensidigare fram än tillförne. Ceremoniernas teckenspråk
och historiska associationer stodo i förgrunden. Väl förnekades
icke det protestantiska namnet: det följde både Laud och hans ko-
Oxford 1899. De förnämsta upplagorna äro Kebi,E’s, Oxford 1836—38, och
den revision af denna, som företagits af Church och Paget, Oxford 1888.
1 Laws of Ecclesiastical Polity, B. VIII, kap. 1, § 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
