- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
93

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 1. Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NV ANGLIKANSK RENÄSSANS

93

då »tre ringa män restes upp i Oxford för att väcka ett folk . . .
Och så har i våra egna dagar Gud besökt sitt folk, och från Sion
har han kallat dem, och manat dem att vara redo, med sina länder
omgjordade och sina lampor brinnande . . . Han kan låta äfven de
ringaste redskap fullgöra sitt verlc. . . . Det var Herrens afsikt att
återupplifva sin utvalda kyrka. . . . Han lät de trognas själar bli
svårligen betryckta och nära nog drifna till förtviflan, innan han
sände lindring i deras lidanden.» »De kunde med profeten säga,
att de sågo, hur Israels barn störtade ned sin Guds altaren.» Men
svaret var: »Likväl har jag lämnat åt mig sjutusen i Israel, som icke
hafva böjt knä för Baal».

»Och så kunde de, som drefvos att träda fram på Herrens
sida år 1833, veta, att trots världens fientlighet och likgiltighet,
fanns det en kvarlefva åter, som icke hade delat tidens ande.»

Det är den rättrogna traktarianska uppfattningen.
Modifierad genom en hög personlig kultur och vetenskaplig skolning kan
den spåras äfven hos R. W. Church, Oxfordrörelsens klassiske
historieskrifvare. Han skildrar också, hur den liberala rörelsens
anstorm fann kyrkan försvarslös: »Uppfattningen af prästerligt lif
hade säkerligen sjunkit både i realiteten och i den populära
uppfattningen om detsamma. Disproportionen mellan de ändamål,
lör hvilka kyrkan och dess ämbete grundats, och de känslor, som
faktiskt rådde bland dem, som voro ansvariga för dess tjänst,
hade blifvit alltför stor. Man var rädd för principer; det, som
man mest af allt fasade för, var entusiasm.»1 Båda dessa författare
ha väl snarast i ögonsikte de egenskaper, som i första hand
försvagade kyrkans moståndskraft mot det angrepp, som syntes hota
utifrån.

Sedan har småningom under mindre andars ledning inom den
höganglikanska historieskrifningen en vulgata utbildat sig ifråga
om framställningen af tiden före 1833, och denna finner jag i
typisk form exempelvis i en bok som G. Kelway, The Story of the
Catholic Revival2, London 19x5 •—■ f. ö. ett rätt obetydligt opus.
Kanske detta snarast går längre än vanligt i tendentiös ytlighet.
Talrika äro i hithörande litteratur skildringarna af prästerligt
liknöje: the Squarson, hybriden af Sqnire och Parson, som lefde
sitt bekväma lif som hederlig lantjunkare, tog liflig del i
grann-hällets mer eller mindre robusta nöjen, jagade, åt och drack, i

1 The Oxford. Movement, London 1891, s. 2 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free