Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NV ANGLIKANSK RENÄSSANS
97
att omgruppera stiftens och kyrkoförsamlingarnas
befolkningsförhållanden. Upptäckten af kolgrufvor i Wales inom Llandaff’s
stift, förut en stilla och idyllisk landsända, gaf upphof till rastlösa
industricentra, och befolkningen fördubblades och tredubblades.1
En tabell af år 1831 upptar som landets folkrikaste stift Chester
med i 833 958 inv. —■ fördelade på 616 pastorat; Oxfords stift åter
har 140, 700 inv. på 208 pastorat.2 Den kungliga kommission, som
på 1830-talet undersökte stiftsförhållandena, föreslog också
upprättandet af ett nytt stift bestående af delar af Chesters: Manchester,
och frånskiljande af andra delar till det likaledes föreslagna
Ri-pon’s stift.3 I viss mån ännu betänkligare var måhända, att genom
städernas hastiga tillväxt de gamla gudstjänstlokalerna och de
prästerliga krafterna blefvo fullständigt otillräckliga. Detta
gällde icke minst om de stora församlingarna i hufvudstaden.
Så hade St. Pancras år 1812 en präst och en kyrka på 50,000
invånare, och kyrkan rymde 200 personer. I genomsnitt torde
Londonkyrkorna knappast ha haft utrymme för 1j10 af stadens
befolkning. Till ej ringa del får detta skrifvas på Napoleonskrigens konto,
som försvårat byggnadsverksamheten. Så skola under Georg III:s
regering icke mera än 6 kyrkor blifvit byggda i London. Med
fredens återställande började också en period af kyrkobyggande.
Initiativet togs af de ledande högkyrkomännen, i främsta rummet
Joshua Watson och Daubeny, hvilkas namn vi snart skola möta i
annat sammanhang. År 1818 bildades The Church Building
Society, och afsevärda summor hade samlats genom subskription af
enskilda. Äfven statsmakterna ställde sig gynnsamt: s. å.
antogs af parlamentet The Church Building Act, som beviljade en
million pund för ändamålet och underlättade afsöndrandet af nya
församlingar. Den privata gifmildheten fortfor att flöda och
1 Överton, The English Church in the 19th Century, s. 19.
2 Newman, The Restoration of Suffragan Bishops Recommended etc.,
London 1835, s. 51, omtryckt i i:a delen af Via media (S..70 i Longman’s uppl.
1908).
3 The First and Second Report from His Majesty’s Commissioners
Ap-pointed to consider the State of the Established Church with Reference to
Ec-clesiastical Duties and Revenues, London 1836, s. 17 ff. Denna kommission
hade tillsatts af Peels regering år 1835. Dess förslag med afseende på stiftens
omreglering blef lag år 1836. Cornish, The English Church in the 19th
Century, I, s. 114, London 1910. Samtidigt hade den irländska kyrkan icke
mindre än 22 stift, trots att endast en ringa del af befolkningen tillhörde
den engelska kyrkan. Här var det som det sekulära reformnitet först ingrep
— man måste medge —• på alltför goda grunder.
7 — 2039. Kyrkohist. Årsskrift 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
