Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 2. Den högkyrkliga traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY ANGLIKANSK RENÄSSANS 1 1 5
125
Newman har i sin Apologia1 lämnat en uppriktig tribut till
hans minne. »Att nämna hans namn», heter det, »är att väcka
hos alla, som kände honom, en mängd af behagliga och varma
minnen. Han var den man, som framför andra var lämpad genom
sin läggning och sin litterära förmåga att hålla stånd, om det öfver
hufvud taget kunde ske, mot tidens olyckor. Han var begåfvad
med en högsint och vidsynt uppfattning och en verklig känslighet
för hvad som var stort och skönt, han skref med värme och energi,
och han hade ett kallt hufvud och ett försiktigt omdöme. Han
uttömde sin styrka och förkortade sitt lif i kampen Pro Ecclesia.
Dei, så som han fattade denna suveräna idé.» Men Newman
fortsätter att uppvisa, hvarför Rose och Oxfordmännen måste komma
att gå isär, trots bundsförvandtskapet. Rose var konservativ först
och främst, och genom den ställning, han tidigt förvärfvat vid sitt
universitet, mera bunden af hänsyn än det lätta gardet i Oriel. Rose
innehade befattningen som »Christian advocate» i Cambridge
— en slags lärarebefattning i apologetik, sedermera omändrad till
en professur — och utöfvade ett väckande inflytande som
predikant. Redan år 1825 hade han från universitetskyrkans predikstol
hållit en serie föreläsningar om The State of the Protestant Religion
in Germany, resultatet af en tysk resa under de föregående åren.
Syftet var afgjordt apologetiskt •— och knappast i bästa mening.
På grundvalen af ofullständig kännedom tecknades den
fasaväc-kande bilden af rationalismens härjningar i Tysklands
evangeliska kyrka, till varning och rättelse för dem, som i England kände
sig lockade af liberalismens sirener. Boken vittnar på ett
beklämmande sätt om författarens oförmåga att fatta nya tankar och
om hans brist på kritisk skolning. Den framkallade ett vida mer
betydande genmäle af Pusey, på denna tid misstänkt för liberala
tendenser: Historical Inquiry into the Probable Causes of the
Rationalist Charader lately predominant in the Theology of Germany 18282
— ett af de grundligaste arbeten om tysk teologi, som sett dagen
i England. Om också Pusey ej heller förmår rätt värdesätta det
arbete, som utfördes af samtidens teologiska vetenskap i Tyskland,
är dock hans uppfattning vida rättvisare och vidsyntare än Rose’s.
Om hur striden fortsattes i nya upplagor af de båda böckerna, är
här ej rätta platsen att berätta.
1 Sid. 104.
2 Se härom och 0111 den följande polemiken I/cddon i Life of Pusey, I,
s. 151 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
