- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
116

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 3. Evangelikalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2 O

YNGVE BRILIOTH

förstånd och omdöme på ett tidigare stadium; men tanken förblef
för mig ett slags falskt samvete». I sin analys af dess gradvisa
utdöende synes den själf beskådande författaren knappast blifvit
varse, att redan i denna extrema tanke låg fröet till ett radikalt
omslag. Större som själasörjare än som predikant kom Newton
att mäktigt påverka män, som skulle höja evangelikalismen upp
på ett högre plan: William Cowper (1731—1800) blef dess skald,
i rang med litteraturens främste, och Thomas Scott (1747—1821)
dess exeget. I sin Force of Truth har den senare skildrat sin religiösa
utveckling från unitarism öfver arminiansk kristendom till en
ganska moderat kalvinism i stil med Newton’s. Under sina första
studentår umgicks Newman med planer på en vallfärd till Scott’s
prästgård i Aston Sandford, och han betecknar denne som den
författare, som gjort det djupaste intryck af alla på honom under
uppväxtåren. Honom har han »nästan (mänskligt taladt) att tacka
för sin själ».1 Han talar med beundran om den djärfva
ovärldsligheten och den starka sälfständighetskänslan hos en man, som utan
betänkande följde sanningen, från unitarism till treenighetstro.
»Det var han, som först djupt inplantade i mitt sinne denna
grundläggande religiösa sanning» (treenighetsläran). Med ledning af
Scott’s Essays och en bok af Jones från Nayland, en af de få
länkarna från 1700-talet i den kedja, som förenar den gamla och den
nya anglikanismen, sammanställde Newman ännu icke sexton år
gammal en serie skriftställen till bevis för treenighetsläran.
Dog-mat hade redan intagit den härskarplats i hans sinne, som det aldrig
skulle lämna. Tvenne satser ur Scott’s skrifter använde den unge
Newman under år nästan som ordspråk: »Helighet före frid» och
»Växt det enda beviset på lif».

I Apologini2 anknytas härtill några ord om kalvinism och
katolicism, som här må anföras:

»Kalvinisterna göra en skarp skillnad mellan de utvalda och
världen; det är mycket häri, som är parallellt eller i släkt med den
katolska läran. Men de säga vidare, 0111 jag förstår dem, mycket
olika katolicismen, att den omvände och den oomvände kunna
särskiljas af människor, att de rättfärdiggjorde äro medvetna om
sitt rättfärdiggjorda tillstånd, och att de pånyttfödda icke kunna
affalla. Katolikerna åter ha mildrat den förfärliga motsats mellan

1 Apologia, s. 60 (1908: s. 5).

2 Sid. 61 (1908: s. 6).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free