- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
120

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 3. Evangelikalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2 O

YNGVE BRILIOTH

landtlig by i hufvudstadens närhet, där några likasinnade vänner,
bl. a. de rika Londonbankirerna Thornton, Zachary Macaulay,
historieskrifvarens fader, och namnkunnigast af dem alla, William
Wilberforce, funnit en bekväm tillflyktsort efter dagens mödor i
City eller Westminster. Det var Edinburgh Review, som präglade
namnet »The Clapham Sect».1 Det kan ej råda något tvifvel om
dessa mäns religiösa övertygelse. John Venn, k3?rkoherden i
Clapham, kring hvars predikstol de samlades, hör till de mera
tilldragande prästerliga gestalterna i evangelikalismens historia,
om han ock ej intar samma centrala plats som sin fader Henry
Venn, författaren till The Complete Duty oj Man. Claphamiterna
förenade en uppriktig och aktiv fromhet med en förfinad kultur,
som ej skydde att omge sig med all den komfort, som rikedomen
kunde skänka, Man kan ej undra öfver att utomstående funno den
smala vägen, sådan den vandrades i Clapham, väl bekväm;
köttgrytorna där kunde enligt Thackeray täfla med de egyptiska.
Men under allt detta underkastade sig dessa män en minutiös
sj älfkontroll och använde sin tid och sitt världsliga goda som ett
anförtrodt pund. Och — hvad som här egentligen intresserar oss —
Clapham blef medelpunkten för de praktiska sträfvanden i
människokärlekens och kyrkans tjänst, som blef det ärofullaste bladet
i evangelikalismens historia. Vi behöfva endast antyda den sega
och slutligen segerrika kampen mot slafhandeln, som gjort
Wil-berforce’s2 namn odödligt. De flesta af de sällskap för religiösa
ändamål, som på denna tid sågo dagen och utgöra
evangelikalismens mest förblifvande arf till senare tider, grundades och leddes
från Clapham eller stodo i någon förbindelse med den
Venn-Wilber-force’ska cirkeln. När år 1799 The Church Missionary Society
bildades, som kyrkans första effektiva organ för hednamission — det
hundraåriga Society jör the Propagation oj the Gospel var nu i stort
sedt ineffektivt och dess verksamhet alltför begränsad — så var
det med Venn som ordförande och Thornton som skattmästare.

1 BallEine, History of the Evangelical Party, New ed. London 1911,
s. 99. Jfr J. Stephen, Essays in Ecclesiastical Biography: »The Clapham Sect».

2 Det kan förtjäna påpekas, att W. hörde till dem, som stodo ganska
långt ifrån den doktrinära evangelikalismen med dess starkt kalvinska färg
och i mycket närmare sig en mera högkyrklig uppfattning. Overton, The
Church of England in the 19th Century, s. 68. Wilberforce’s Practical View
of the Prcvailing Religions System (1797) blef det mest spridda arbetet i tidens
evangelikala litteratur. Det var en lekmans bok, där de dogmatiska
frågorna trädde tillbaka för de praktiska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free