Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 5. Romantik och nyanglikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY ANGLIKANSK RENÄSSANS
1 1 5
liga värden, som äro faktiskt gifna i den nationella historien genom
det historiskt framvuxna kyrkosamfundet, men han tecknar
därjämte bilden af den rent andliga, öfvernationella kyrkan, sådan
den visat sig för. hans blick som en strålande vision.
Coleridge’s Ön the Constitution of Church and, State1, som
utgafs för att motivera författarens hållning till lagförslaget om
katolikernas emancipation, bygger på ett dubbelt kyrkobegrepp, i det
den gör en skarp skillnad mellan det historiska kyrkosamfundet,
sådant det ingår som en del i den engelska författningen, och
Kristi universella kyrka, som ej vet af några gränser. Den intar
ett betydelsefullt rum bland de försök, som gjorts under tiderna
att formulera förhållandet mellan stat och kyrka. Den engelska
litteraturen i denna fråga utgår, som förut påpekats, från Hooker,
som i sin Ecclesiastical Polity gifvit uttryck åt en strängt
stats-kyrklig uppfattning: stat och kyrka äro identiska, samma
samfund blott sedt ur olika synpunkter. Mot Hooker’s teori hade
Warburton i sin Alliance between Church and State (1736)
framställt en annan, som i viss mån bottnade i den puritanska
kyrkouppfattningen: stat och kyrka äro två skilda och oberoende
samfund, men — häri afviker W. från den puritanska tankegången —■
de behöfva ej alltid så förblifva, de kunna ingå ett förbund med
ömsesidiga förpliktelser. För både Hooker och Warburton är
det gemensamt, att de ej göra någon skillnad mellan den
nationella kyrkan och den kristna kyrkan öfverhufvudtaget.
Häremot ställer nu Coleridge ett dubbelt statsbegrepp och
ett dubbelt kyrkobegrepp. Ett dubbelt statsbegrepp: ett
vidsträcktare, däri den nationella kyrkan inbegripes, ett inskränktare, där
staten fattas som det historiskt gifna nationella samhället utan
kyrkan. Ett dubbelt kyrkobegrepp: ty den nationella kyrkan
är något helt annat än den allmänneliga kristna kyrkan. Den
senare är i egentlig mening ecclesia, de utkallade ur världen, den
förra kunde såsom ingående i statskroppen som ett särskildt stånd
snarare kallas enklesia.
Den nationella kyrkan fattas i vidsträcktast möjliga mening.
Liksom vid Kanaans eröfring leviternas städer utskildes från de
11 stammarnas områden, så har — enligt Coleridge’s
historiekonstruktion —■ vid de germanska bosättningarna en del af jorden,
1 Jag har användt 4 uppl. med inledning och anmärkningar af H. N.
Coleridge, I/onon 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
