Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 5. Romantik och nyanglikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
YNGVE BRILIOTH
the nationalty, till skillnad från the propriety, utskilts till
underhåll åt ett särskilt stånd, som skulle ha till uppgift att tillvarataga
de kulturella intressena. The clerisy blef identisk med det lärda
ståndet. En nationell kyrka i denna bemärkelse behöfde ej
nödvändigtvis vara kristen; den hade funnits före som efter
kristendomens införande. Men äfven sedan kristendomens förkunnande
blifvit en af dess plikter, behåller den nationella kyrkan sin
omfattande uppgift. Det var reformationens misstag att den
förbisåg detta, och så förgrep sig på the nationalty, så att detta ej räckte
till för de uppgifter, det enligt sitt begrepp hade att fylla. Men
alltjämt måste statsmännen lära sig inse, att »ett beständigt,
natio-naliseradt, lärdt stånd, ett nationell kleresi eller kyrka är ett
väsentligt element i en rätt ordnad stat» — och det kan ej ersättas
genom några surrogat, vare sig Lancasterskolor, Mechanics’
insti-tutes, eller föreläsningsföreningar. Den nationella kyrkan måste
i konungen ha sitt hufvud och genom blodsband vara förenad
med statskroppens öfriga medlemmar. Erkännande af ett
främmande öfverhufvud och kraf på celibat är oförenligt med den
nationella kyrkans väsende. Mot den nationella kyrkan står den
universella, den kristna rätt och slätt. Denna har fyra
grundläggande egenskaper1:
I. Den är intet rike af denna världen. Tvärtom är den
världens motsats, dess nödvändiga komplement och korrektiv. Den
bidrager till statens fasthet genom att förverkliga sina egna
principer, men därför begär den af staten hvarken löner eller
värdigheter. Den begär blott beskydd och att bli lämnad i fred.
II. Den kristna kyrkan är intet hemligt samfund. Den är
»most observable», en stad byggd på ett berg, den är synlig och
offentlig.
III. Den kristna kyrkan står ej, som i viss mening kan sägas
om den nationella, i något motsatsförhållande till staten. Världen
är dess motsats. Men den existerar likväl i synlig motto i alla
olika stater och samfund. Motsatsförhållandet mellan I och II
häfves nu därigenom, att kyrkan ej har något synligt hufvud. Dess
hufvud är Kristus ensamt, och endast genom sin förbindelse med
honom, som är närvarande i hvar och en af dem — som han på
urkyrkans tid var närvarande i hvarje lokalförsamling — stå de i
förbindelse med hvarandra inbördes. I öfversinnlig och mystisk
mening endast är kyrkan en kropp.
1 A. a., s. 138—151.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
