Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 5. Romantik och nyanglikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O YNGVE BRILIOTH
I sitt förord anger Keble som diktsamlingens ändamål att
göra den anglikanska liturgiens anda, sådan den framträder i Book
of Common Prayer, lefvande för sin tids människor, att hjälpa
dem att bringa sina tankar och känslor i öfverensstämmelse med
denna, och framför allt vill han framhäfva det lisande draget,
»that soothing tendency», som han finner i bönboken. Det är
samma hängifvenhet för Book of Common Prayer, som Alexander
Knox ger uttryck åt, och som länge skulle förbli ett af nyangli
-kanismens mest framträdande drag. Ett drag i Keble’s fromhet,
som har påpekats som gemensamt med den senare traktarianska
religiositeten, är en varm kärlek till Frälsaren som är nära
personlig, alltid närvarande vän.1
Bland de dikter öfver olika ämnen, förnämligast kyrkliga
handlingar, som afsluta samlingen, finnas två, som ge värdefulla
bidrag till sin författares karaktäristik. Den ena, King Charles
the Martyr, talar redan genom sin titel om hur traditionen från
den karolinska restaurationen och nonjurors lefvat kvar i engelska
prästgårdar. Dikten tillhör de sista i samlingen, och det är som
förnumme man däri förebud till den predikan om »det nationella
affallet», hvarmed Keble sex år senare skulle ge lösenordet i
kampen mot hvad han betraktade som sin tids helgerånare, när han
talar om denne
»True son of our Mother, early taught,
Witli her to worship and for her to die,
Nursed in her aisles to möre than kingly thought,
Oft in her solemu hours we dream thee nigh.»
Och när nu den kyrka, som fostrat kung Karl, årligen »offers
her maternal tears», manar hon sina söner
»— — like thee to His dear feet to cling
and bury in His wo un ds our earthly fears.»
En annan af dessa dikter, Gunpowder Treason, har i några
manuskript under titeln: »addressed to converts from Poper}’».
Den framställer bilden af kyrkan, som sörjer, som en gång på
korsfästelsens dag, så nu öfver Roms misstag och öfver den nödtvungna
skilsmässan. Trots sin oförbehållsamma dom öfver Roms
villfarelser bär dock dikten starkt vittnesbörd om en djup vördnad
inför Västerlandets moderkyrka, äfven den i viss mån ett arf från
den karolinska anglikanismen. Den sista strofen manar:
1 W. Lock, J. Keble, a Biography, 3 ed., London 1893, s. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
