Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 5. Romantik och nyanglikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N YANG LIK ANSK RENÄSSANS 169
»Speak gently of our sister’s fall:
Who knows but gentle love
May win her at our patient cail
The surer way to pro ve?»
Kontrasten mellan Newmans och Kebles tidigare hållning
gent emot Rom får en skarp belysning, om man bredvid dessa rader
ställer Newman’s oförbehållsamma bekännelse i Apologia, att han
först sent lyckades frigöra sig från den fördom mot Rom, som han
väl haft sin evangelikala uppfostran att tacka för: ännu år 1843
var »hans inbillning fläckad» af hans ungdoms uppfattning af Rom
som Antikrist. Detta gömmer väl åtminstone delvis förklaringen
till den radikala omsvängningen i Newman’s lif, under det att
Keble’s hållning gent emot Rom knappast afsevärdt förändrades.1
Det har redan antydts, att den framgång, som The Christian Year
rönte, vida öfversteg författarens förväntningar: under Keble’s
lifstid utkommo 95 upplagor, och nya måste alltjämt utges. Det
har sagts om den, att den blifvit »en bok för hvarje människa,
funnen i hvarje rum, en ledsagare på resor, en tröstare under sjukdom,
läst om och om igen, mottagen både med förståndet och hjärtat,
lugnande, uppehållande, undervisande, renande, upplyftande. . .
Ingen såg dess litterära brister bättre än författaren; af klokhet
och ej af stolthet eller liknöjdhet var det, som han afstod från
försöket att förbättra en oharmonisk rad eller ett ofullkomligt rim
eller de ställen, där hans tanke kanske blifvit något dunkelt
uttryckt. Wordsworth’s skarpa poetiska sinne insåg sådana fel,
likväl var boken hans förtjusning. Se, huru män som Mackenzie
i Afrikas vildmarker och Robertson ander sitt otacksamma
arbete i Brigthon togo boken till sina hjärtan och i den funno en
aldrig svikande tröst under alla sina pröfningar.»2
Så har Keble’s lilla bok blifvit en egendom för alla tider mer
1 Gunpowder Treason innehåller den enda vers i The Christian Year,
som Keble senare fann anledning att ändra, mindre på grund af äudrad
uppfattning än för att förebygga misstolkning. Han hade från början skrifvit:
»O come to our Communion Feast:
There present in the heart,
Not in the hands, the eternal Priest
Will his true self impart».
Då detta tolkats som innebärande en förnekelse av läran om »Real
Presence» ändrades detta år 1866, efter skaldens död, men på hans
uppdrag till »as in the hands». W. Lock, John Keble, a Biography, s. 56.
2 J.T. COLERIDGE (Keble’s biograf) i ett bref till The Guardian, april 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
