- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
169

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 6. Noetikerna. Statskyrkoproblemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N YANG LIK ANSK RENÄSSANS

169

skola nu se, hur en Whately närstående ande, utgående från i mycket
samma premisser, hvad allmän religiös uppfattning beträffar, men
med ett rikare gemyt, större historisk bildning och ett djupare
socialt och politiskt patos — hur Thomas Arnold kom till en rakt
motsatt lösning af problemet stat och kyrka.

Få män utom dess egna led ha för Oxfordrörelsens historia och
bedömande en betydelse jämförlig med Arnold’s, som, fostrad i
hufvudsakligen samma omgifning, blef traktarianismens radikala
motpol på 1830-talet, förkroppsligande allt hvad den saknade och
afskydde: historisk uppfattning, teologisk och politisk liberalism,
erastianism.1 Och jag vet heller utom Newman’s egen utveckling,
i 1830-talets engelska kyrkohistoria ingen episod af större tragik
än den ömsesidiga förblindelse, som kom Newman att i en olycklig
stunds upphetsning fråga: »Är Arnold en kristen?»2, och som
förmådde denne att rikta det i sin öfversvallande våldsamhet mest
oförstående och orättvisa angreppet mot de män, som jämte honom
dock fått sig anförtrodt uppdraget att göra kristendomen till en
lefvande makt i sitt släkte.

Arnold’s lif kan här endast i största korthet skisseras.3 Vid 16
år hade han 1811 gjort sitt inträde i Corpus Christi College, hvilket
äfven Keble då tillhörde. Det vänskapsband, som där knöts mellan
dem, brast aldrig helt trots den starkaste påfrestning. 1815 blef
han fellow i Oriel och kom så i beröring med den noetiska kretsen.
Starkast påverkades han af Whately, som blef hans vän för lifvet.
Han lämnade dock efter fyra år universitetet, ingick äktenskap
och tillbragte åtta lyckliga år som privatlärare i en lantlig prästgård.
1827 medförde en afgörande vändning i hans lif: han blef då
head-master i Rugby skola, hvilken genom hans inflytande lyftes upp till
den rangplats i första ledet bland Englands public schools, som

1 Erastianism är i engelsk litteratur den gångbara termen för en strängt
statskyrklig uppfattning. Termen härledes från den schweiziske läkaren
Thomas Lüber, alias Erastus, på 1500-talet, men dess gängse användning gör
ingalunda rättvisa åt upphofsmannens idéer. Se J. N. Figgis, Erastus and
Erastianism, Journal of Theological Studies, II, s. 66—ioi, London 1901.

2 Apologia, s. 33 f. (uppl. 1908); Letters and Correspondence, II, s. 47
(uppl. 1908: II, s. 42).

3 Den förnämsta källan för Arnold’s lif är A. P. StanlEy’s klassiska
biografi Life and Correspondence of Thomas Arnold (i:sta uppl. 1844.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free