Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - I. Oxfordrörelsens förutsättningar - 7. Tidens fullbordan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
yngve brilioth
som gaf lösenordet för de antiklerikala pöbelupploppen. Liknelsen
om grandet och bjälken synes ha sin tillämplighet icke minst på
kyrkliga historieskrifvare.
Från Oxfords horisont tedde sig regeringschefen emellertid
som den liberala och kyrkostormande andens inkarnation, och i den
irländska kyrkofrågan fann man bekräftelse på sina misstankar,
om sådan krafts. Den irländska kyrkofrågan är också en ny
illustration på klerikal blindhet för att äfven kyrkliga institutioner ej
kunna undandragas den kritik från synpunkten af vanlig mänsklig
billighet, som tillämpas på alla andra lifvets förhållanden.
Den irländska protestantiska statskyrkan utgjorde då
förvisso som under hela sin tillvaro en anomali. Ön räknade ännu på
1830-talet 8 millioner invånare, af hvilka 6,400,000 voro romerska
katoliker, 850,000 anglikaner, 640,000 presbyterianer och resten
dissenters af olika slag. Den irländska statskyrkan, till hvilken
sålunda föga mer än tiondelen af befolkningen hörde, hade öfver
800,000 pund i inkomster, och en hierarki på fyra ärkebiskopar
och aderton biskopar.1 Hvad som gjorde statskyrkan framför
allt förhatlig för den irländska befolkningen var tiondekrafvet.
Tionden, som aldrig helt genomförts under medeltiden, hade sedan
reformationen utgått till det protestantiska prästerskapet och den
hade alltmer kommit att tynga den katolska befolkningen. År
1830 kom missnöjet till utbrott. De katolska prelaterna gåfvo
lösenordet, och 1831 vägrades tionden allmänt. Parlamentet
tilldelade de präster, som blifvit lidande härpå, en
ersättningssumma, och man gick i författning om tiondens aflösning. Året
därpå upprepades emellertid bojkotten, och 0’Connel drog på
allvar i fält för fullständigt afskaffande af tiondebetalningen. Det
hela resulterade i Church Temporalities Bill af år 1833, som från
början afsett en vida radikalare ordning af den iriska
statskyrkans villkor med en rätt så stark dos af disendowment, men den
inskränktes afsevärdt under behandlingen och resulterade i
indragandet af åtta biskopsstolar (af 18) och två af de fyra ärke-
1 Det vore lätt att sammanföra upprörande detaljer, äfven om man
lämnar den rent agitatoriska litteraturen åsido. I The Gréville Memoirs, III,
s. 9. f. berättas om en person, som fått en kyrkoherdebefattning på Irland, med
1,000 pund i inkomster, men utan kyrka, prästgård och församling, d. v. s.
inom hans församling fanns ingen protestant. För att kunna ta sitt ämbete
i laglig besittning hade han måst låna klockare och några protestanter från
en grannförsamling och med dem läst Morning och Fvening Prayer i ruinen
efter den gamla kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
