- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
186

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - I. Reformförsök under Johan III och Karl IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 86

fkedrik. westling

15721, dröjde det i 10 år, innan han erhöll någon efterträdare.
Under dessa år förekom ingen kyrkostyrelse, och för de präster,
som lyckades bevara sina lif, var det säkerligen omöjligt att
utöfva någon församlingsvård, men däraf blef följden, att esterna
höllo på att sjunka tillbaka i hedendomens mörker och att sederna
blefvo så förvildade, att visitatorn Dubberch något senare såsom
sin öfvertygelse uttalade, att det ej gått syndigare till i Sodom
och Gomorra.2

Till ali lycka inträffade i början af 1580-talet en förändring
till det bättre i det ryska krigets gång. De barbariska
moskoviterna blefvo af Pontus de la Gardie och Karl Henriksson Horn
år 1581 utdrifna ur landskapet, och sedermera ernådde detta
genom stilleståndet i Pliusa 1583 ett större lugn, än det på länge
åtnjutit. Af denna gynnsamma omständighet hafva provinsens
styresmän ej underlåtit att begagna sig. De ha genast börjat att
arbeta på helandet af de skador, som kriget tillfogat befolkningen,
härvid tänkande äfven på densammas höjande i religiöst och
sedligt afseende. Tyvärr kunna vi dock endast lämna mycket
ofullständiga meddelanden om hvad som uträttats under slutet af
1500- och början af 1600-talen, ty källorna för denna tid äro
mycket knapphändiga.3

Till Johan III :s berömmelse hör, att han alltid varmt
intresserade sig för kyrkliga angelägenheter. Redan 1582 beslöt han
att ånyo gifva Estland en biskop, och föll han då med sitt val på
rektorn vid skolan i Åbo mag. Kristian Agricola, en värdig son
till Finlands utmärkte reformator Mikael Agricola. Kristian A.

1 PauckER, Ehstlands Geistlichkeit, Reval 1849, s. 8.

2 Detta Dubberehs yttrande i ett bref till guvernören Gustaf Banér
den 20 mars 1590 afser egentligen förhållandena på Dagö, men klart är,
att det ej gick bättre till på Estlands fastland.

3 Domkapitlets i Hapsal handlingar bortfördes under det stora kriget
af kaniken Johan Teuffel till Arensburg på Ösel, där de förvarades 1593
(Handl:r vid Visitation i Hapsal och Kirrifer 1593, Div. 350 och 353, förra
ordningen). Nämnda handlingar sägas sedan hafva förts till Köpenhamn
(Biskopens, konsistoriets och prästerskapets desideria 1680. Liv.: Revals
biskop och konsist, till Kungl. Maj:t—1690). En mängd dokument tog biskop
Agricola med sig till Finland, där de antagligen gått förlorade. Den 10 juli
1637 afgick befallning till hans arfvingar att skaffa dem till rätta (RR.).
Bortkomna på få undantag när äro äfven de Dubberehs visitationsakter, som
på 1600-talet förvarades i riksarktivet (omtalade i en resolution till konsist,
i Reval den 11 sept. 1685, RR.). Det Revalska domkapitlets handlingar
förstördes till god del genom eldsvådan 1684.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free