Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - I. Reformförsök under Johan III och Karl IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
fredrik westling
har 1594 afgifvit detta löfte1, men som hans ord ej voro att lita på,
kan man väl säga, att det var en lycka för landet, att det år 1600
kom i Karl IX:s händer, ehuru det därigenom blef ånyo utsatt för
krigets lidanden. Det blef i stället besparadt olyckan att såsom
Livland råka ut för den katolska reaktionens plågoris. Hvad Karl
IX uträttat för den estländska kyrkan består däri, att han
skyddat dess grundval, dess protestantiska bekännelse. För kyrkans
höjande synes han däremot på grund af de stormiga tiderna kunnat
föga eller intet uträtta. Han tillsatte visserligen en ny stiftschef,
men detta val var icke lyckligt. Den utsedde, som hette Nils
Gaza, var trots sitt underliga namn svensk till börden. I sin
ungdom hade han tjänstgjort såsom predikant vid Storkyrkan i
Stockholm, men redan under 1500-talet var han anställd som pastor vid
domkyrkan i Reval2 och fick sedan af Karl IX i uppdrag att öfva
inspektion öfver församlingarna i Estland.3 Han var emellertid
en svag och overksam man, som synes hafva låtit allt gå vind för
våg. Han ordinerade väl en del präster, men några visitationer
anställde han ej förrän i febr. 1627, då han säkerligen visste, att hans
tjänsteutöfning snart skulle blifva föremål för granskning. Vid
biskop Rudbecks generalvisitation i Estland, om hvilken vi i det
följande få tala, höll han ock på att blifva afsatt, men som
förböner afgåfvos för honom, förskonades han från denna skymf
och fick behålla sin plats till 1638, då han erhöll afsked med pension.
Han dog några år därefter, lämnande ett föga aktadt minne efter
sig. Han begrofs 1647. Till hans ursäkt må dock anföras, att då
inspektionen öfver den estländska kyrkan anförtroddes åt honom,
»mottog han endast muntlig tillsägelse därom och ingen
skriftlig bestämmelse, huru vidt hans ämbete skulle sträcka sig, utan
blott några kungliga bref, i hvilka han titulerades superintendent
och de saker honom anbefalldes, som plägade tillkomma en sådan».
Skriftlig fullmakt skall icke hafva tilldelats honom förrän 16224,
då Gustaf II Adolf befann sig i Reval. Andra förmildrande om-
1 Sigismunds priv. för Estlands adel den 10 april 1594 (UwERS,
Rilter-und Landrechte, s. 87 ff.).
2 N. Gaza till M. Beer i Narva den 20 nov. 1621 (Skoklosters Ark. Afd.
ib 186. RA.). Mantalsregister för 1597 på Revals slott. Kammar-Ark.,
Sthlm.
3 Han kallas 1610 vicarius ordinarii. Se min uppsats: Meddel. om
kyrkoförf. i Estland, s. 10.
4 Se min uppsats Meddel. om kyrkoförf. i Estland, s. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
