Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - I. Reformförsök under Johan III och Karl IX - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
estlands kyrka i 57 i—i 644
’93
ständigheter finnas naturligtvis också, såsom de svåra
tidsförhållandena.
Litet eller intet har således Gaza uträttat, men hans
styrelsetid är ändock märkvärdig genom de försök, som oberoende af
honom då gjordes att förbättra tillståndet inom den estländska
kyrkan.
II. Starkare reform försök under Gustaf II Adolf.
Johannes Rudbeckius’ Visitation 1627.
Till Gustaf II Adolf står emellertid Estlands kyrka i en stor
tacksamhetsskuld. Först och främst har han nämligen genom sina
lyckliga fälttåg mot Ryssland och Polen förskaffat Estland ett
länge saknadt lugn och därigenom möjliggjort en grundlig
reformation af dess kyrkliga förhållanden. Men icke nog därmed. Han
har äfven med allvar bemödat sig om att genomföra en sådan.
Att hans framgång icke blef så stor, som han hoppats, var icke
hans förvållande.
Säkerligen brukade de till Estland under hans tid öfversända
guvernörerna bland annat få i uppdrag, att de skulle verka för
kyrkoväsendets förbättring, ty flera af dem hafva visat intresse för
denna angelägenhet. Så finna vi redan 1613 guvernören Gabriel
Gustafsson (Oxenstjerna) på en i Reval hållen landtdag uppmana
det samlade ridderskapet att ombesörja, det kyrkorna blefve bättre
vårdade och församlingarne försedda med predikanter, på det att
gudstjänsten måtte åter varda upprättad. Äfven skulle man tillse,
det räkenskap ordentligt aflades för kyrkornas inkomster.1 Allt
detta lofvade adeln också att iakttaga, och det kan nog icke
be-betviflas, att den — åtminstone efter Stolbovafreden 1617 — börjat
vidtaga åtgärder i önskad riktning. Landtkyrkor reparerades,
pastorer blefvo tillsatta, och för åstadkommande af bättre tukt
och ordning utfärdade år 1620 guvernören Jakob de la Gardie
och landtrådet åtskilliga föreskrifter.2
1 Guvernörens punkter den 20 april 1613, adelns förklaring den 23 april
1613 och guv:s deklaration den 23 april 1613. (Handl:r om Estlands
förvaltning 1588—1620, Oxenstj. saml. RA.)
2 Stadga af guv. Jak. de la Gardie och landtrådet d. 13 sept. 1620,
meddelad ur St. Catharinens pastorsarkiv af nu aflidne domprosten Winkler
i Reval.
13 — 2039. Kyrkohist. Årsskrift 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
