Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
estlands kyrka i 57 i — 1644
2 i i
nerale framhöll konungen, att ali disciplin i Estland blifvit genom
krigen »kullslagen». Provinsen skulle därför ställas under det
tilltänkta ämbetsverket, hvilket skulle med flit drifva, att Guds ord
där förkunnades och att dit förordnades lärde och skicklige män,
hvilka rätt undervisade den enfaldiga allmogen och föreginge denna
med ett godt föredöme. Därjämte sade konungen sig vara till
sinnes att öfver landet förordna en biskop eller superintendent.1
Om nödvändigheten af denna åtgärds vidtagande var det svenska
prästerskapet enigt med konungen, men såsom vi veta, kom det
ifrågasatta generalkonsistoriet på grund af episkopatets
motvilja aldrig till stånd. Förslaget nedlades, men tanken på den
estländska kyrkans återupprättande fortlefde.
Under de senare åren på 1620-talet bemödade sig Gustaf II
Adolf ifrigt att nå sitt mål, men detta förhållande bidrog ej litet
till de häftiga konflikter, hvilka under de sista åren af hans
regering förekommo mellan honom å ena sidan samt Revals stad och
provinsens ridderskap å den andra.
Af både staden och adeln kräfde han nämligen vissa — delvis
ekonomiska — uppoffringar, på hvilka estländarne alis icke ville
gå in. Den första sammanstötningen med adeln’ ägde rum 1626 i
Reval, där konungen ganska länge uppehöll sig, då han efter
segern vid Wallhof återvände till Sverige. Vid detta tillfälle
underhandlade han med landtrådet äfven om åtgärder för det kyrkliga
tillståndets förbättring. Han anhöll i sin proposition till nämnda
myndighet den 30 jan. om dess hjälp och framställde äfven i
sammanhang därmed åtskilliga frågor, på hvilka han önskade svar.
Han ville t. ex. veta, huru kyrkoregementet förts under äldre
tider och huru det för tillfället var ordnadt, huru präster och kyrkor
förr underhållits och huru man skulle kunna underhålla ett
con-sistorium ecclesiasticum samt när och af hvem tionden hade
af-skaffats, då den utan tvifvel förekommit på den katolska tiden.
Tillika framhöll han det trängande behofvet af en god skola och
förklarade, att han till en sådan deputerat nunneklostret i
Reval jämte dess betydande egendom.
I sitt svar några dagar därefter genmälte landtrådet, att det
icke ägde någon kännedom om förhållandena före det ryska
kriget, alldenstund kyrkböckerna genom detta blifvit skingrade eller
1 ThysElius, Handlingar rörande svenska kyrkans och läroverkens
historia, I, s. 59 ff.
Gaza betraktades väl fortfarande endast såsom vicarius ordinarii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
