Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2 fredrik westling
konungen i ett bref, i hvilket han anhåller om att få resa hem,
när han gjort, hvad han förmådde, ty eljes skulle han försumma
mera i sitt arbete hemma, än han kunde uträtta i Estland.1
Guvernören uppmuntrade honom emellertid och styrde om, att ett
sammanträde blef hållet den 18 sept. mellan landtdagens
medlemmar och den svenska kommissionen, men då hade redan en
fientlig stämning mot biskopen gjort sig gällande bland de förra. Man
var bland annat förbittrad öfver att han sammankallat prästerna
till Reval i stället för att själf resa omkring i socknarne, såsom
vi-sitatorerna förut brukat, ty genom denna åtgärd, som för öfrigt
var i instruktionen föreskrifven, hade han hindrat adeln att öfva
censur öfver prästernas uppgifter. Andra orsaker till vreden voro
de likaledes på instruktionen beroende ingreppen i den adliga
patronatsrätten och det vid prästmötet framställda förslaget om
tiondens införande i landet.
På grund af denna stämning hos adeln kommo förhandlingarna
mellan biskopen och det mäktiga ståndet icke att bära en
vänskaplig prägel. Vid sammankomsten den 18 sept. upplästes såväl
konungens fullmakt och instruktion för Rudbeckius som ock dennes
propositioner, men sedan fördes underhandlingen genom växlade
skrifvelser. Den i okt. öfverlämnade biskopen till landtdagen
»ett troget och välment råd och förslag», hvari han uttalade sin
åsikt om orsakerna till det i kyrkan rådande förfallet och
framställde vissa åtgärder såsom tjänliga till åvägabringande af ett
bättre tillstånd. Bland annat yttrade han, att enligt hans
mening hade tionden blifvit olagligen afskaffad och vore
lifegenskapen hufvudorsaken till esternas låga ståndpunkt.
Sådana påståenden ökade den hos ridderskapet rådande
förbittringen. I ett den 3 okt. afgifvet svar sökte ståndet efter bästa
förmåga gendrifva biskopens uttalanden. Man förringade kyrkans
brister, förmenande, att hans anmärkningar grundade sig på
pastorernas »osäkra och omilda berättelser», under det att adeln ej
hörts. Man förklarade beskyllningen, att prästerskapet föraktades
och fick lefva i fattigdom, för falsk och tillbakavisade med
förtrytelse skildringen »af denna mycket berömda provins» såsom
förfärligt gudlös. Med hetta vände man sig mot Rudbecl ius’
uttalade åsikt, att lifegenskapen vore hufvudskälet till böndenas
fördärf. Lifegenskapen, sade man, berodde på böndernas natur!
1 Rudbeckius till konungen den 29 aug. 1627 och till guvernören den
3 sept. 1627. (Aschanei Acta visitationis 1627. KB.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
