- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
205

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

estlands kyrka i 57 i—i 644

205

tillsättandet af en superintendent och anordnandet af ett blandadt
konsistorium.1

Med dessa skrifvelser var Gustaf Adolf säkert föga belåten,
ty de uppenbarade, att en djup skiljaktlighet förefanns mellan
estländarnes och konungens önskningar. De förre kunde nog vara
med om inrättandet af en kyrkostyrelse, blott den ordnades efter
deras hufvud. Men om detta skett, hade de adliga herrarne
säkerligen tillvällat sig ett oskäligt inflytande på kyrkans angelägenheter
och sannolikt utestängt hvarje svensk man från den viktiga sysslan
såsom biskop eller superintendent i provinsen.

Helt andra voro däremot konungens planer. Han ville öka
ej adelns utan den svenska kronans inflytande i Estland och ville
därför tillsätta en infödd svensk till öfverhufvud för stiftet. Han
var så mycket mindre benägen att visa eftergifvenhet, som han
var mycket förtörnad öfver ridderskapets motstånd mot tiondens
införande och dess trotsiga hållning mot Rudbeckius.

Såsom förut omtalats, hade konungen skyndat att kalla
biskopen till Stockholm för att försvara sina åtgärder, och
naturligtvis infann sig denne ofördröjligen, medtagande sina
visitations-handlingar. Det kom då till en häftig sammanstötning i riksrådet
mellan honom och de deputerade. Någon redogörelse från svensk
sida för densamma har jag ej påträffat, men väl en sådan från
est-ländskt håll. Enligt denna, som finnes i det estländska
ridderskapets arkiv i Reval och som naturligtvis grundar sig på
sändebudens berättelse, ägde mötet rum den 17 april. Till en början
klagade biskopen öfver att han i stället för tack för sin möda blott
skördat klagomål, och därpå besvärade sig de deputerade öfver
de beskyllningar mot adeln, som han uttalat. Därefter föreläste
biskopen punkt för punkt sin proposition till landtdagen i Reval
1627 och tillade, att de af honom framhållna bristerna bevisades af
de historici, som skrifvit om Livland, och att det af pastorernas
berättelser framginge, hurusom tillståndet efter deras tid blifvit
ej bättre utan sämre. Härpå genmälte estländarne hetsigt, att de
lämnade i sitt värde, hvad skribenterna hade yttrat, men
pastorernas berättelser vore falska. »Man habe die Ritterschaft für
Barbaren, Tyrannen, unverständige Leute gescholten. — Er sollte
doch wissen, Sie waren redliche Leute, die ihre Gewissen und Se-

1 Skrifvelser af de deputerade den 11 och 14 april 1629 och den 13 april
1629: Samsons anf. utdrag, s. 148 och 155, samt I,iv.: Estl. landtrådet och
ridderskapet till Kungl. Maj:t 1612—40. RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free