Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - III. Åtgärder under Kristinas förmyndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
estlands kyrka i 57 i — 1644 2 i i
allt iakttog han »en okristlig slavonsk träldom, öfvermåttan prakt,
öfverflöd och högfärd bland landsåtarne» samt en stor obenägenhet
af herrskapen att underkasta sig kyrklig ordning, hvarmed förband
sig ett djupt förakt för prästerna. Vid hvarje kyrka lämnade
biskopen efter sig stadgar, som skulle iakttagas. Något
tillmötesgående från adelns sida synes han icke hafva rönt. Landtråden och
adelsmännen lyste i allmänhet med sin frånvaro. Ja, somliga
ajhöllo till och med sina arbetare och underkufvande från att infinna
sig. För öfrigt läto de enligt biskopens klagan » med diskurser och
åthäfvor» vid flera tillfällen förstå, att de föga aktade hans person.1
Från början af 1639 tilltog på grund af visitationen den
mellan Jhering och ridderskapet rådande spänningen. I jan. beskyllde
landtråden biskopen för att egenmäktigt till- och afsätta präster,
och »det tänkte de ej lida, då det strede mot deras gamla
privilegium att vocera pastorer». Sedermera ägde i Revals
domkyrka ett samtal rum mellan biskopen och landtråden angående
några angelägenheter, och erhöll då den förre ytterligare prof på
de senares ovänliga sinnesstämning. Då biskopen anförde, att
adeln ej infunnit sig vid visitationerna, svarades honom
försmädligt, att han väl icke företagit dessa för adelns skull, »som utan att
skryta vore tillräckligt hemma i sina trosartiklar», utan för
böndernas och prästernas skull. Då han omtalade, att han i maj 1639
tänkte hålla en synod och att han vid den tiden önskade rådgöra
äfven med adeln om kyrkoväsendets förbättring, genmältes, att
ståndet ej vore pliktigt att infinna sig till synoden, men vore
villigt att komma, om guvernören kallade dem på en lämplig tid.
Då han begärde, att de stadgar, han under visitationsresan lämnat
efter sig vid kyrkorna, skulle till denna sammankomst iakttagas,
lofvade man honom endast, att det skulle ske, såvida de ej innehölle
något, som strede mot privilegierna. Hvad återigen angick
biskopens begäran att få en vidimerad afskrift af adelns privilegier
beträffande prästers kallande och andra kyrkosaker, så afslogo
landtråden densamma såsom »onödig». Slutligen nekade de att
erkänna honom som inspektor för gymnasiet, men yttrade, att de
gärna såge, att han hörde på examina och anmälde för patronerna,
om han funne något att anmärka.2
1 Jherings rel. 1639 om det, som passerat från nov. 1638 (Liv.: Revals
biskop och konsist, till Kungl. Maj:t — 1672).
2 Samtalet den 6 febr. 1639 i Samsons auf. utdrag. Enligt biskopens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
