Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - III. Åtgärder under Kristinas förmyndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
fredrik westling
Tyvärr blefvo dessa endräktens återställare först 1645
af-färdade, och någon uppgörelse mellan biskopen och hans
motparter kom aldrig till stånd, utan fortforo slitningarna dem emellan.
Hvad den förre angår, fick han af guvernören 1641 det intyget,
att han väl och flitigt skötte sitt ämbete1, men själf erhöll
guvernören ej af biskopen ett lika godt vitsord, ty på honom syfta
antagligen i främsta rummet Jherings ord i en skrifvelse till regeringen,
att han ingen synnerlig hjälp hade af dem, som borde lämna sådan.
I andra rummet torde de väl syfta på prästerna, om hvilka han
1641 säger, att några ej förstodo sig på en rätt
kyrkoadministration och en del »kolluderade med dem, som till hela väsendet ingen
affektion hade».2 Liknande var hans uppfattning äfven 1642,
då han med hänsyftning på prästerna skrifver: »Jag kan väl se,
hvilka de äro, som göra min verksamhet misstänkt hos adeln».
Om sistnämnda stånd hyste han 1641 den meningen, att den i
somliga frågor började tämligen foga sig, och äfven följande år synes
ståndet ej ha ställt sig afvisande till alla biskopens förslag. Så
hände det, att då denne vid en konferens med landtråden 1642
framdrog de brister, han funnit vid landtkyrkorna, erkände
herrarna, att sådana brister funnos, och förklarade sig äfven villige
att hjälpa till med deras botande.3 Emellertid var det visst icke
därför slut med sammanstötningarna mellan Jhering och
ridderskapet. Nya anledningar till sådana uppstodo alltjämt, emedan
den förre enligt det senares påstående fortfor att söka införa många
nya ordningar utan föregående öfverläggningar med ståndet.
Till de viktigaste tvisteämnena hörde frågan om en ny
kyrkoordning. På en sådan hade Jhering kort efter sin utnämning börjat
arbeta4, men då han 1642 af vissa skäl vägrade att låta ridderskapet
få del af det uppgjorda förslaget, började ståndet frukta, att
detsamma möjligen skulle blifva af regeringen påbjudet, utan att det
fått tillfälle att yttra sig. Åter kände man sig uppfordrad att
anföra klagomål emot biskopen. År 1643 af färdade man i sådant
1 Scheiding till reg. den 8 april 1641 (Liv.: Guvernör Scheiding till
Kungl. Maj :t 1633—42).
2 Jhering till reg. den 7 maj 1641 (Liv.: Revals biskop och konsist, till
Kungl. Maj:t — 1672).
3 Jhering till reg. den 7 april 1642. (Liv.: Revals biskop och konsist,
till Kungl. Maj:t — 1672).
1 Om denna se min uppsats: Kyrkolagar och kyrkolagsarbeten i
Estland, s. 11 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
