Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Beckman, Till belysning af helgonkulten i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 34
NAT. beckman
var alltså efter gammal rätt icke något straff i juridisk mening
utan en själftagen hämnd.
Ännu ett västgötskt lokalhelgon få vi en antydan om i ett
diplom. Det är en präst Nikolaus, som blifvit dödad, då han bar
hostian. Ett martyrium kan man ju här icke gärna tala om,
låt vara, att Nikolaus dog under utöfning af sitt ämbete1. Fullt
analogt med de föregående är vårt fall på grund af det sistnämnda
tydligen icke.
Gå vi till de mer omtalade och berömda helgonen, så skola
vi delvis ha gagn af samma synpunkt. Någon, dylik motivering
är ju icke behöflig för Olof, som väl delvis föll för sin brutalitet,
men också delvis för sitt kristna nit. Han kunde med skäl kallas
Olaus rex et martir, Olof, konung och martyr. Liknande
gäller om Knut den helige, Knut konung och martyr, i Danmark.
Båda hade visat kristligt nit, båda hade förvärfvat fiender genom
hänsynslös framfart. Mer ren martyrgloria omstrålar de hitsända
missionärerna, t. ex. Eskil, åtminstone för så vidt våra i detta
fall rent kyrkliga källor ge besked.
Men danskarnas Knut Lavard och vår Erik den Helige? De
föllo icke för tron, de föllo helt enkelt i en maktstrid. Mot Knuts
politik, som inledde den ännu i dag icke afvecklade
Slesvig-Hol-steinska samröringspolitiken, kunde en god patriot göra mycket
berättigade invändningar, och hans arfsrätt var knappast bättre
än motståndarens. Men han föll för ett ganska upprörande svek.
Där ha vi nog från början kärnan. Och Erik var säkerligen ur
arfssynpunkt mindre berättigad till tronen än den sondotters son
af Inge d. ä., som i häfderna står som hans mördare, och vann sin
snart förlorade krona genom en öfverumpling, gifvetvis lika litet
moralisk, som den, genom hvilket Knut, Eriks son, 7 år senare
vann sin.
Vilja vi förstå den tankegång, som synes ligga bakom allt
detta, så bli vi tvungna att anlägga en för vårt eget betralctelse-
1 Se Dipl. nr 193, Westman, a. a. s. 275. Något säkert spår af detta
helgon ha vi icke från senare tid. Men det vore icke omöjligt, att det varit
åt denne Nikolaus, som Nikolai kyrka och prebenda i Skara varit helgade.
Saken är ju såtillvida osannolik, som ju Nikolaus af Bari var vida känd och
nästan allmänt dyrkad. Men det kan anmärkas, att prebendans egendom
vid medeltidens slut varit öfverförd till ett nytt lokalhelgon Brynolf. Detta
vore ju anmärkningsvärdt, om det ursprungliga skyddshelgonet tillhört de
förnämligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
