- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguförsta årgången, 1920-21 /
244

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nya svenska helgon vid reformationens ingång - 1. »Then helgha pigha i Vestergötland»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nya svenska helgon vid reformationstidens ingång.

Af

Docenten D:r Gottfrid Carlsson.

I en uppsats i Kyrkohistorisk Årsskrift 1919 (s. 343 f.) sökte
jag påvisa, att helgonkulten vid medeltidens slut hade en
blomstringsperiod i Sverige och att detta inte minst gäller de nationella
helgonen. I den mån källorna bli mera tillgängliga och
grundligare undersökta, skola förvisso åtskilliga hittills okända svenska
helgonnamn framträda, som ännu vid brytningen mellan
katolicism och protestantism spelat en roll i gammaltroende själars
föreställningsvärld. Att den på 1400-talet uppkomna
Engelbrekts-kulten fortlefde fram emot 1500-talets midt, har i en särskild
undersökning här ofvan framhållits. I det följande afser jag att
sammanställa några tillfälligtvis påträffade notiser om ett par svenska
helgon, hvilkas dyrkan synes ha begynt vid själfva ingången till
reformationstiden.

i. »Then helgha piglia i Vestergötland».

År 1526 fick den bekante västgötske frälsemannen Seved
Ribbing Marks härad i Västergötland i förläning.1 Vid samma
tid kom det till Gustaf Vasas kännedom, att den där boende
allmogen höll på att bygga ett kapell, i hvilket en helig »piga » skulle
bli föremål för dyrkan. Den beatificerade flickans namn anges
tyvärr icke, och platsen för kapellet utpekas inte heller närmare;
det meddelas blott, att det uppfördes på ett berg i länet.
Byggnadsarbetet hade redan kommit i gång, och befolkningen i trakten
hade sammanskjutit ett tydligen jämförelsevis ansenligt offer för
det fromma ändamålet, bestående bl. a. af vax, oxar och reda
penningar. När ryktet om allt detta nått Gustaf Vasa, beordrade

1 Ribbing nämnes uttryckligen som länsinnehafvare af Marks härad
första gången 10 aug. 1526 (Gustaf I:s reg., 3, s. 233) men hade blifvit det
något tidigare, såsom framgår af en jämförelse mellan konungens bref till
honom af d. 8 aug. och 11 sept. s". å. (a. a., 3, s. 217, 279).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:14:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free