Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Josef Svensson, Ur Alseda medeltids- och reformationshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Ur Alseda medeltids- och reformationshistoria.
Af
Fil. Mag. Josef Svensson.
Här nedan publiceras några spridda anteckningar från 1300—
1600-talet, hämtade ur Alsheda och Schede Socknars Rekenskapzbook.
Alseda (Alsheda) är en socken 0111 1,4 kv.-mil och c:a 2,300
invånare i Jönköpings län och Växjö stift.1 Enär det gamla Njudung,
i hvars Östra härad A. ligger, allt intill 1555 hörde till Linköpings
stift, finna vi i kyrkobokens tidigare delar skrifvelser från dess
biskopar och prelater.2
Beläget i Emåns bördiga dalgång och vid den förr så viktiga
landsvägsförbindelsen Eksjö-Oskarsliamn, liar Alseda af ålder ansetts
som ett af de främsta pastoraten i stiftet. »Effther thet, godt christet
folk, lioss Eder een merkeligh församling ehr . . .», skrifver biskop
Petrus Jonæ 1597. Vi se också, huru Alseda i regel erhåller
framstående och lärda män till kyrkoherdar; som exempel från en senare tid
må blott nämnas Olof Wallqvist (kh 1783—86).
Alsheda Rekenskapzbook, som numera förvaras å Vadstena
landsarkiv (sign. LI, 1), utgör en diger handskrift på 434 blad (29,5X
19 cm.), bunden i träpärmar med dubbelt skinnöfverdrag. På
pärmarnas insidor synas spår af nu öfverklistrad 1500-talsskrift. — Om
sig själf upplyser boken, att år 1600 inköptes »Ithem therma samma
kyrkionnes registersbook för 3 tunnor korn eller 9 mark»; år 1670
nämnes den i ett kyrkoinventarium sålunda: »Kyrkiobook med
jern-kädia. Hic est ille».
De anteckningar, som röra tidén före 1600, äro således införda
efter då förefintliga äldre handlingar af kyrkoherde Petrus Laurentii
Moringius (kh 1597—1626). Hans efterträdare, Andreas Andreæ (1628
—29) och Harald Petri Alzhovius (1630—1666), hafva sedan tillfogat
sin tids dokument.3
1 Egen socken redan på 1200-talet, bildade den länge jämte det
angränsande Skede (i NV) och ökna (i NO) ett regalt pastorat af i:a kl. —
ökna hörde länge till A. och fick först i början af 1700-talet egen komminister.
2 Se sid. 251. Ett aflatsbref af biskop Henrik Tidemansson (1498)
kommer att publiceras framdeles.
3 Vid publicerandet har texten återgifvits bokstafstroget med utfyllda
förkortningar kursiverade; interpunktion och användandet af stor
begynnelsebokstaf har bragts till öfverensstämmelse med modernt bruk.
J 7 — 2039. Kyrkohist. Årsskrift 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
