Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Carl J. E. Hasselberg, Norrländskt fromhetslif på 1700-talet Af Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2
anmälningar och granskningar
historiskt betraktelsesätt. Det ligger ju ock i sakens natur, att den,
som först sökt förstå gammalpietismens många sammansatta yttringar
från kultur- och religionshistoriska synpunkter, hvilka ännu icke ens
i den eljes ledande tyska forskningen på området upptagits och
genomförts, skall med tillfredsställelse se det första försöket hos oss att
följa efter. Våra nyare kyrkohistoriska undersökningar äro mestadels
ungdoms- och förstlingsarbeten, och de präglas därför som oftast af
en Vilott alltför naturlig brist på mognad. Här föreligger ett arbete,
som uppbäres af den mognade mannens och själasörjarens
lifserfaren-het och fördjupade människokännedom jämte en ingående kunskap
om det land och det folk, hans skildring gäller.
Om anm. ytterligare aiser sig kunna vitsorda, att förf:s verk
utmärkes af en god historisk stil, ett fast och klart sammanhang och
en öfversiktlig disposition, så torde arbetets allmänna egenskaper och
förtjänster vara någorlunda klarlagda.
Författarens kultur- och religionshistoriska orientering framträder
redan i hans inledande teckning af Norrland och dess folkreligiositet
samt de omhandlade religiösa rörelsernas allmänna karaktär.
»De i fråga varande rörelserna», säger han, »afspegla de andliga
riktningar, som, ofta undertryckta och förföljda, gjort sig gällande inom
den lutherska kyrkan vid sidan af den officiella kristendomen.
Deras ursprung är emellertid hvarken mystiskt eller pietistiskt. De äro
att betrakta som utflöden af den elementära kraft, som gömmer sig
på folksjälens djup. Deras upphof är att söka i den folkreligiositet,
som alltifrån urminnes tid förefunnits och fortplantats från släkte till
släkte. Denna folkliga religiositet var vid den tid, hvarom fråga är,
och är i viss mån än i dag ej så uteslutande bestämd af luthersk
åskådning, som man kunde vara böjd att tro . .. Katolska föreställningar ha
i den assimilerat sig med lutherska . . . Folkreligiositeten är en mark,
som döljer många olika skikt eller aflagringar, hvilka blottas,
hvarhelst forskningens flodbölja bryter sig väg. Kvarlefvor af gammal
hednatro och natur mytologi, såsom källoffer, troil på näcken och
skogsfrun, på skogs- och sjörå, på ’jordbyggare’, vättar och troll,
vidskepliga bruk, såsom jorddragning och dylikt ha ej minst i norrländska
bygder (såsom i allmänhet i aflägsna och isolerade landsändar) visat’
sig äga uthållig lifskraft. Finnar och lappar ha i detta afseende såsom
lägre stående visat sig ännu konservativare än den svenska allmogen.»
»Allt som här blifvit nämndt, hindrar emellertid ej», slutar förf.,
»att folklifvet äfven oberoende af tid efter annan uppkomna
väckelser, innesluter en rik fond af äkta fromliet, af andlig och sedlig kraft.
Den folkliga religiositeten liknar en glöd, som glimmar under askan
och röjer sin tillvaro, när då och då en mäktig vindstöt kommer den
att flamma upp. Den kan vara och är också verkligen ofta ett sant
uttryck för den åtrå efter oändlighet, fullkomlighet och salighet, scm
hos hvarje människa gömmer sig på själens djup och hvari ali
religion har sin grund» (s. 44—46).
Voro då dessa religiösa folkrörelser blott ett utslag af den gamla
folkreligiositeten? Kom intet nytt till? Jo! »Den vind, som i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
