Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Carl J. E. Hasselberg, Norrländskt fromhetslif på 1700-talet Af Em. Linderholm - Essays on the early History of the Church and Ministry by various writers edited by H. B. Swete. Af Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2 anmälningar och granskningar
Luther konstateras ej lia velat bygga kyrkan på tron, är en uppenbar
motsägelse. Det är ju, historiskt sedt, utan vidare klart, att tron icke
är betingelse för medlemskap i det organiserade lutherska
kyrkosamfundet. Äfven då kyrkan eller det religiösa samfundet kommer till
stånd genom fri sammanslutning af enskilda kristna, sker denna
sammanslutning just omkring ordet och sakramenten såsom trons grund.
Evangeliet kan ej betecknas såsom organisatorisk samfundsprincip
i motsats till den religiösa erfarenheten. Evangeliet är ett
frälsningsbudskap, men ingen samfunds- eller organisationsprincip. Kristus
grundlade ingen kyrka. Hans egen förkunnelse är för öfrigt utprägladt
individualistisk. Man kan icke med anspråk på någon sorts
vetenskaplig historisk uppfattning betrakta folkkyrkan såsom grundad på
evangeliet, frikyrkorna med sin urkristna sanifundsprincip såsom icke
byggda på evangeliet, för såvidt man icke vill bryta stafven öfver
kristendomens ursprungliga församlingsordning såsom oevangelisk,
emedan den är oluthersk och stridande såväl mot Luthers som
medeltidens folkkyrkoidé. Såväl den ena som den andra kyrkotypen bygger,
historiskt sedt och förstådt, hvar på sitt sätt, i religiöst hänseende på
evangeliet. Den lutherska folkkyrkans, liksom hvarje historiskt känd
folkkyrkas samfundsbildande princip är, det borde ej vara svårt att
fatta, barndopet, enär den klassiska folkkyrkan omfattar
kyrkoområdets samtliga, efter kristnandet i regel såsom barn döpta invånare,
före och oberoende af hvarje personlig tro i urkristen och frikyrklig
mening. I frikyrkan åter intar den personliga tron, än med, än utan
dop (såsom i baptistiska kyrkor), barndopets plats.
Det är i den vetenskapliga forskningen nödvändigt att hålla de
enkla historiska grundfakta fullt klara, äfven 0111 de icke passa i den
ständigt pågående dagspolemiken mellan folk- och frikyrkliga
kyrkomän och kyrkopolitici.
De anmärkningar, som i det föregående gjorts och som ytterligare
skulle kunna göras, äro enligt anm:s mening icke af den art, att de
jäfva det i början antydda allmänna omdömet om kontraktsprosten
Hasselbergs verk. Sådant arbetet nu föreligger, är det ett af våra mest
betydande bidrag till den svenska kyrkans historia under de båda
sista decennierna, ett af de få, som hvila på modern kritisk metod, och
det skulle väl ha försvarat sin plats såsom akademiskt specimen pro
gradu. Det är anmälaren en synnerlig glädje att kunna, efter
ingående pröfning, afgifva ett sådant vitsord åt ett arbete af en man, som
grånat i kyrkans kräfvande praktiska församlingsarbete.
Em. Lm.
Essays ön the early History of the Church and the Ministry by various
writers edited by H. B. SwETE, London, Macmillan, 1918, XX
+ 446 ss., 12 sh.
I en universitetspredikan i Cambridge år 191 o framhöll Canon
J. M. Wilson önskvärdheten af att en ny undersökning företogs med
afseende på frågorna 0111 episkopatets uppkomst och väsen. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
