Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 2. Johannes Magnus officiell underhandlare i Polen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o g. carlsson: joh:s magnus och gustav vasas polska frieri
2. Johannes Magnus officiell underhandlare i Polen?
Med Johannes Magnus’ avresa till Danzig begynner en ny
fas i den svensk-polska äktenskapshandelns historia — den
nämligen, som kännetecknas av Johannes Magnus’ långvariga
verksamhet för fullföljande av det genom Gylers besök i Krakau
givna uppslaget. Innan vi skrida till en redogörelse för vad
som härom är bekant, torde det vara nödvändigt att söka
utforska, hurudant förhållandet mellan Gustav Vasa och
»archi-electus» enligt pålitliga, samtida källor verkligen var vid den
ifrågavarande tiden. Den härskande åsikten är ju den, att det på
våren och sommaren 1526 dels av religiösa och kyrkopolitiska
grunder, dels av personliga skäl kommit till en ohjälplig
brytning dem emellan och att Gustav Vasas beslut att sända honom
ur landet helt enkelt bottnade i en önskan att bli honom kvitt
för alltid. Den författare, som senast mera utförligt behandlat
frågan, K. B. Westman1, gör t. o. m. gällande, att Johannes
före den slutliga avfärden till Danzig berövades kreditivet till
Sigismund av 1 sept. 1526 och alltså inte ens för skens skull
medförde några sändebudsuppdrag; resan skulle sålunda även
till det yttre ba haft karaktären av en verklig landsflykt.
Vid behandlingen av detta spörsmål torde man först böra
undersöka, huruvida den kyrkopolitiska dissonansen mellan
Gustav Vasa och Johannes Magnus verkligen var så stor vid
den ifrågavarande tidpunkten, att allt samarbete dem emellan
var omöjligt redan nu. Man gör sig utan tvivel skyldig till en
antecipation, om man vill påstå, att Gustav Vasa vare sig vid
tiden för Johannes Magnus’ avresa från Sverige eller ens under
de närmast följande åren var fast besluten att definitivt avklippa
förbindelserna med den katolska kyrkan. Enligt den gängse
uppfattningen skulle han visserligen ha kommit därhän så tidigt,
att Sveriges lösslitande ur det allmänneliga, av påven styrda
kyrkosamfundet på hans bud kodifierades redan i Västerås’
ordinantia, i det att där skulle ha inryckts ett generellt och för
ali framtid gällande förbud för de svenska biskoparna att söka
konfirmation i Rom. Men hela denna åsikt tål att nagelfaras.
Den till grund för densamma liggande paragrafen — liksom
1 A. a., s. 296.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
