Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 4. Giftermålsplanens uppgivande. Brytningen mellan Gustav Vasa och bröderna Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 g. cari.sson: joh:s magnus och gustav vasas poi.ska frieri
hans broder, att de icke efterkommit en kunglig uppfordran
att återvända till Sverige. Med anledning av hertig Albrekts
förbön förklarar sig emellertid konungen vilja taga bröderna
åter till nåder; han skulle gärna se, att de kommo tillbaka till
Sverige, och lovar dem i detta fall full personlig trygghet,
varjämte han vore benägen att, sedan de anlänt till fäderneslandet,
taga deras önskan om återbekommandet av den beslagtagna
egendomen i nådig och välvillig omprövning.1
Då Olaus Magnus’ uppgifter, att Johannes mottagit ett
rappellbrev från konungen och att hans uraktlåtenhet att i
enlighet med detsamma återvända till Sverige ådragit honom
konungens vrede och förföljelser, sålunda visat sig pålitliga,
blir därmed hans framställning även i det avseendet åtminstone
i någon mån förtjänt av större tilltro, att de polska
giftermåls-förhandlingarnas avbrytande beordrats av Gustav Vasa i detta
rappellbrev och alltså skett på svenskt initiativ. Och om Olaus’
ifrågavarande påstående är överensstämmande med sanningen,
kan anledningen till den svensk-polska äktenskapsplanens
uppgivande knappast vara mer än en. I brevet till Tomicki tycks
ju Johannes Magnus förutsätta, att vissa villkor av
kyrkopoli-tisk art uppställdes för ett jakande svar på Gustav Vasas frieri,
och allt tyder på att Sigismund verkligen också avfordrat konung
Gustav sådana förbindelser. Det vore naturligt, om dessa
villkor irriterat Gustav Vasa — även om han alltjämt drog i
betänkande att formligen lösgöra sig från det katolska
kyrkosamfundet, ville han helt visst vara obunden i kyrkligt avseende —
och om han därför till sist gjort slut på det hela.2 Skulle
återigen avbrottet trots allt ha kommit från den polska sidan, har
troligen den främsta orsaken även i detta fall varit av
religiöst-kyrklig karaktär, och den misslyckade hänvändelsen till påven
i och för Johannes Magnus’ konsekration kan då naturligtvis
ha spelat en roll såsom skapande misströstan om Sveriges
räddning undan kätteriet.
Johannes Magnus’ förhoppningar att genom Gustav Vasas
1 Reinecks sändebudsberättelse, avgiven till hert. Albrekt i Königsberg
16 dec. 1532. Egenhändigt koncept av Reineck i Polonica, Kurland-Preussen
RA (att detta koncept, som företer många strykningar och rättelser, hamnat i
Sverige, sammanhänger utan tvivel med att Reineck 1535 blev Gustav Vasas
kansler).
■ Olaus Magnus påstår, att Gustav Vasas lutherska rådgivare
motarbetat det polska giftermålet. Detta är nog riktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
