Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS STECKER, STOCKHOLMS FÖRSTE EVANGELISKE KYRKOHERDE 8 i
till kyrkoherde i huvudstaden insatte magister Mikael
Langer-ben, som i likhet med Olaus Petri »hade studerat i Wittenberg,
nyss hemkommit (därifrån) och var reformationens grundsatser
tillgifven»1. Att iSoo-talets främste svenske kyrkohistoriker,
trots sitt stora kritiska skarpsinne, kunde yttra sig på detta
sätt, förklaras av det förtroende, som man då ännu hade för
de gamla krönikorna om Gustav Vasa. PEDER SwART berättar
nämligen, att »för än Kong. Götstaff drogh nid till Danmark
(d. v. s. till mötet med Fredrik I i Malmö sensommaren 1524),
wore nogre lärde men komne heem iffrå Wittenberg,
enkanne-lige M. Michell; honom satte han till Kyrckeherda j
Stockholm».2 Tillnamnet Langerben förekommer ej hos Svvart, men
väl i TEGELS omskrivning av Swarts ifrågavarande notis.3 Det
är på uppgifterna hos Swart—Tegel, som Anjou grundat sin
åsikt, att Mikael Langerben, om vilken han av Olaus Petris
anteckningar visste, att han dog 25 mars 1548 som
»conciona-tor Stocholmensis», år 1524 blev kyrkoherde i huvudstaden.
Det torde numera vara allmänt erkänt, att Swarts notis,
försåvitt som den innebär, att Mikael Langerben skulle ha varit
kyrkoherde i Stockholm på 1520-talet, är oriktig. Westman
säger uttryckligen, att Swart begått ett misstag, då han gör
Langerben till pastor i Storkyrkan; mäster Mikael var, säger
han, predikant men icke kyrkoherde därstädes under de första
reformationsåren.4 För min del betvivlar jag högeligen — skälen
härför skola i det följande framläggas — att Langerben ens
varit predikant i Stockholm under nämnda decennium. Att
han var anställd som sådan på i߇0-talet ända till sin 1548
inträffade död, är bevisligt5, och det är icke alldeles uteslutet,
1 L. A. Anjou, Svenska kyrkoreformationens 1list., 1, s. 121. Samma
uppgift hos Cornelius, Svenska kyrkans historia efter reformationen, 1
(1886), s. 8 f.
2 Edéns upplaga, s. 87.
3 Tegel, i, s. 98.
1 A. a-, s. 320; jfr ibid., s. 263. Se även H. Schück i Samlaren 1888,
s. 24 ff.
5 Gustaf I:s reg., 18, s. 657 (27 juli 1547); Olaus Petris anteckningar
om Langerbens död 1548, Samlaren 1888, s. 18 (frånsett matrikeluppgifterna
om hans studiebesök vid tyska universitetet, varom mera nedan, är detta den
enda källa, där jag funnit mäster Mikael omnämnd med tillnamnet
Langer-ben). — Langerbens änka hustru Kristina omtalas ett par gånger i början av
1550-talet. Den 9 jan. 15 51 utfärdades en kungl, befallning till Sven
kornskrivare, som synes lia varit stationerad i Stockholm och haft den kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
