- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
84

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8o

GOTT FR. CARLSSON

staden.1 Att Mikael Langerben icke var kyrkoherde i
Stockholm, har jag ovan påpekat; jag har också redan antytt, att
Swarts uppgift utgör enda vittnesbördet om att han överhuvud
haft någon ställning som predikant i Stockholm under
1520-talet. För att närmare belysa frågan skall jag nu med ledning
av autentiska källor redogöra för Langerbens tidigare bana.

»Michael Langerbeyn de Strengyss» (Strängnäs) inskrevs
vid Leipzigs universitet sommarsemestern 1512 och upptogs
där som artium baccalarius den 16 april 1513 »ad gremium
facultatis» med den motiveringen, att han redan vid Upsala
universitet mottagit baccalar-graden (»in academia Upsalensi
baccalaureatu decoratus»). Den 28 dec. 1513 blev han i
Leipzig promoverad till artium magister.2 Han begav sig så till
Rostock, där han immatrikulerades i juli 1514.3 För den
återstående delen av 1500-talets andra decennium har man inga
underrättelser om honom; troligen har han kort efter sin
inskrivning i Rostock återvänt till fosterlandet och stannat där. I
Wittenbergs universitetsmatrikel möter man varken nu eller
senare hans namn.

Innan vi gå vidare, bör det framhållas, att många medeltida
svenska studenter, då de inskrevos vid utländska universitet,
uppträdde med tillnamn, som de sedan i hemlandet sällan eller
aldrig använde. Så var ju — för att taga ett särskilt ryktbart
exempel ur mängden — fallet med Olaus Petri, vilken som
studerande i Leipzig och Wittenberg kallade sig Olaus Phase.
A priori kan man sålunda rent av vänta, att Mikael
Langerben, när vi möta notiser om honom från hans mannaålders
verksamhet i Sverige, skall av sig själv och andra betecknas
som »mäster Mikael» med eller utan tillagt fadersnamn men i
regel utan tillnamn. Då vi vidare av anteckningen om hans
immatrikulering i Leipzig veta, att han var bördig från
Strängnäs4, har man med hänsyn till den stora roll, som stiftsbandet

1 Edens upplaga, s. 84. f.

2 Matrikel der Univ. Leipzig, herausgeg. von G. Erler, i, s 520; 2,
s. 479, 488.

3 Matrikel der Univ. Rostock, herausgeg. von A. Hofmeister, 2, s, 57.
Denna notis — däremot ej matrikelanteckningarna från Leipzig — har
observerats av Westman (a. a., s. 263, not 3).

4 Det är endast vid själva immatrikuleringen i Leipzig, som ban
uttryckligen säges vara från Strängnäs; eljest anges i matrikelanteckningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free