- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
87

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NICOLAUS STECKER, STOCKHOLMS FÖRSTE EVANGELISKE KYRKOHERDE 8 i

Hela det föreliggande källmaterialet till Langerbens
biografi intill slutet av år 1531 har härmed framlagts. Vi kunna
med ledning härav fastslå som fullkomligt visst, att Langerben
icke varit anställd som predikant i Stockholm vid tiden för de
hoffmannska uppträdena \ som — i den mån sådana förekommit
—• måste ha ägt rum vintern 1526—1527.2 Att han överhuvud
haft något med dem att skaffa, är högst osannolikt, då han ju
var bunden av sin tjänst i Nyköping. För min del är jag
benägen att tro, att SWART genomgående förväxlat mäster
Mikael med Nicolaus Stecker. Denne, men icke Langerben, hade
ej långt före 1524 års Malmömöte blivit kyrkoherde i
Stockholm. Langerben hade vid den tiden med till visshet
gränsande sannolikhet icke, som Swart uppger, studerat i
Wittenberg, vilket däremot var fallet med Stecker. Slutligen var icke
Langerben men väl Stecker jämte Olaus Petri stadens »rätta
predikant», när Hoffmann verkade i Stockholm. Från
konstaterandet av dessa fakta är steget icke långt till den hypotesen,
att Stecker döljer sig under mäster Mikaels namn, då Swart
låter denne jämte Olaus Petri visa otillbörlig slapphet mot
Hoff-manns förkunnelse och i förstone åtminstone till en viss grad
gilla denna.

Förväxlingen behöver icke sakna förklaringsgrunder. Stecker
vistades i landet en knapp femårsperiod (måhända blott tre år);

1 Möjligheten av att han haft en dylik anställning fore utnämningen
till pastor i Nyköping i juni 1526 kan icke bestridas, men det finns ingenting,
som i ringaste mån talar för att så varit fallet, men väl åtskilligt, som gör
det mindre antagligt. Det förtjänar anmärkas, att ban icke en enda gång
omnämnes i Olaus Petris tänkebok 1524—1529 vare sig som »Mikael
Lan-gerben» eller under benämningarna »Mikael Christierni» eller »mäster Mickel»
rätt och slätt.

2 Westman (a. a., s. 314 f., 324 f.) har i anslutning till Lundström på goda
grunder daterat dessa »excesser» till sagda vinter. Mot en detalj i hans
framställning härvidlag skulle jag dock vilja opponera. För att rädda Peder
Swarts uppgift, att Gustav Vasa vid ett personligt besök i Stockholm gjort
slut på tumultet, antager han, att konungen, som enligt registraturet den 13
jan. 1527 befann sig i Enköping, 22 jan. i Västerås men mellan dessa båda
tidpunkter varit i »Vesby», i samband med Väsbybesöket varit inne ett slag
i Stockholm. Hela resonemanget vilar tydligen på den förutsättningen, att det
är fråga om det uppländska Väsby (2 x/s mil från Stockholm). Det synes mig
emellertid vida sannolikare, att det är den av dåtida regenter ofta besökta
västmanländska kungsgården Väsby (vid Sala silvergruva), som åsyftas i
registraturet, i vilket fäll ett kungligt Stockholmsbesök vid den ifrågavarande
tidpunkten måste anses uteslutet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free