Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS STECKER, STOCKHOLMS FÖRSTE EVANGELISKE KYRKOHERDE 8 i
Om Steckers avgång från kyrkoherdeämbetet i Stockholm
och hans försvinnande från Sverige, såsom sannolikt är,
sammanhängde med att hans förhållande till konung Gustav
undergått en förändring till det sämre, var det dock först några år
senare, som Gustav Vasas ovilja mot honom nådde sin
höjdpunkt, och detta av en anledning, som icke hade med Steckers
religiösa hållning eller kyrkliga verksamhet att skaffa. Saken
kräver en ingående utredning och förhåller sig på följande sätt.
Bland de tyskar, som på 1520-talet voro i Gustav Vasas
tjänst, befann sig Joakim Burmeister. Under befrielsekriget och
även senare var han flitigt verksam som svensk
skeppsbefälhavare och åtnjöt tydligen Gustavs gunst och förtroende. 1526
finna vi honom i Nederländerna, där han utför en del uppdrag
å sin kunglige herres vägnar. Ej långt därefter lämnade han
emellertid Gustav Vasas tjänst — i Sverige träffas han sista
gången i mars 1528 och då tydligen blott på ett besök — och
slår sig varaktigt ned i Holland, där han blir borgare i
Amsterdam. Vänskapen mellan honom och Gustav Vasa visar sig nu
snart vara förbytt i sin motsats, och i slutet av 1529 eller början
av 1530 vänder han sig till sin nya härskarinna ståthållarinnan
Margareta med klagomål över den svenske konungen, som
enligt hans uppgift vägrat betala honom 900 lybska och 600
stral-sundska mark, vilka Burmeister av egna medel gäldat »pro
machinis bellicis rebusque aliis», på sin tid inköpta för
konungens räkning (tydligen i hansestäderna). Han påstod
samtidigt, att han innehade kungliga förskrivningar på den angivna
summan. Klagomålen utmynnade i en begäran, att han måtte
få Margaretas tillstånd att taga svensk egendom i mät för sitt
tillgodohavande, var han påträffade någon sådan.
Ståthållarinnan tillmötesgick så till vida hans anhållan, att hon i ett
brev till Gustav Vasa uppfordrade denne att ställa Burmeister
till freds; varom icke, kunde hon bli nödsakad — förklarade
hon — att uppfylla Burmeisters bön om tillåtelse att öva
repressalier.
Vi sakna numera möjlighet att bedöma, i vad mån
Bur-meisters skuldkrav var befogat. Man vet endast, att mannen
åren 1522—1524 under sin verksamhet som svensk
skeppsbefälhavare å Gustav Vasas vägnar verkligen tillhandlat sig
krigs-materiell och andra förnödenheter i hansestäderna, att han
delvis måst taga det sålunda upphandlade på kredit och att Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
