- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
139

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 1. Scenen och huvudpersonerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

scenen och huvudpersonerna

i.3i

historia främst människans moraliska förmåga triumferande över
den intellektuella, »helighetens triumf över skickligheten», »den
olärda tron, hävdande sin plats genom sin egen inneboende
styrka, behärskade förståndet så långt dess egna intressen kommo
i fråga och har använt det i kyrkan frän denna tid, först som en
fånge, sedan som en tjänare, ej som en jämlike och på intet
sätt (långt därifrån) som en beskyddare».1 Härmed har
övertygelsen om trons primat över förnuftet intagit den behärskande
ställning för Nevvman, som den städse behöll, och som i
Gram-mor of Assent skulle få sitt mest bekanta uttryck. Trons
primat över förnuftet, men, synes det, jämväl över de rent
intellektuella intressena, stundom också över det estetiska sinnet.
Då han på Medelhavsresan nått de joniska öarna flyr hans tanke
från de klassiska minnen, som mötet med dessa Greklands
västliga utposter framkalla, till de grekiska fädernas kyrka:

»Let others sing thy heathen praise,

Fall’n Greecel The thought of holier days
In my sad heart abides; — — —.»ä

På besök i vännen Froude’s föräldrahem ger han ena dagen
i ett brev en hänförd skildring av naturens skönhet, men i en
dikt några dagar senare synes han ålägga sig som en plikt att
försaka dess njutning:

»There stray’d awhile, amid the woods of Dart,

One who could love them, but who durst not love,

A vow had bound him, ne’er to give his heart
To streamlet bright, or soft secluded grove».3

Ej utan skäl måste man fråga sig, om ett intellekt, så
kraftigt och skarpt som Newmans, i längden kunde nöja sig med

Fifteen Sermons preached before the University of Oxford. Ovannämnda
predikan bör lämpligen ses mot bakgrunden av den första i samlingen: The
■phitosophical Temfter, first enjoined in the Gosfiet från år 1826, med dess
positiva och frimodiga uppfattning av forskningens betydelse: uppenbarelsens
innehåll kan ej i grunden vara stridande mot de sanningar, »which He has
written ön the face of Nature». Se också i Parochial and -plain Sermons
predikningarna: Faith and Obedience (111:6) och Obedience to God the Way
to Faith in Christ (VIII: 14) samt uppsatsen om Newman’s filosofi i W. Ward,
Last Lectures.

1 S. 42 (orig. uppl.; uppl. 1909: s. 58).

2 Dikten The Greek Fathers, daterad »off Zante» d. 28 dec. 1832.
Verses ön Varions Occasions, nr. LI (nr. XC i Lyra Afiostolica).

3 Letters, I, s. 242 ff. (1903:1, s. 213 f.). Verses ön various Occasiotis, nr. XX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free