Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 1. Scenen och huvudpersonerna - 2. Oxfordrörelsen inför samtidens och eftervärldens omdöme. En bibliografisk studie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6 2 yngve brilioth: nyanglikansk renässans
skulle ofta bli en välkommen tillflyktsort för vännen från Oriel,
som också skulle bli tröstaren framför andra, då den husliga
lyckan krossades genom Mrs. Pusey’s tidiga död (1839).
Vid 1830-talets början var Pusey framför allt den
tillbakadragna lärde, helt upptagen av sina arabiska manuskript på
Bodleian Library. Hans sympatier i kyrkliga ting hade snarast
genom Lloyd’s inflytande blivit övervägande högkyrkliga. Men
kanske ha vi att som den egentliga bryggan, som ledde honom
över på den traktarianska marken, betrakta den
helighetslängtan, som låg på bottnen i hans liksom i Newman’s religiositet
och som hos båda binda samman deras uppväxts och deras
mannaålders trosliv. Liddon har tvivelsutan rätt, då han säger,
att den rörelse, i vilken de båda togo del, var framför allt en
maning till »helgelse», och han har också påpekat det
intressanta faktum, att såväl Pusey’s som en av Newman’s första tryckta
predikningar utgå från samma text (Hebr. XII: 14: — —
»utan-helgelse får ingen se Herren») och handla om samma ämne1.
Men analysen av helighetskravets betydelse i traktarianismens
historia kan ej här företagas. Den hör med till framställningen
av dess fromhetsart.
2. Oxfordrörelsen inför samtidens och eftervärldens omdöme.
En bibliografisk studie.
Oxfordrörelsens historia har ofta berättats, och i fråga om
dess faktiska förlopp råder ingen ovisshet. Det är ej meningen
att här lägga en krönika till de förut skrivnas antal. Däremot
torde det vara nödvändigt att dels ge en överblick över den
litteratur som föreligger i ämnet, dels lämna en skissartad
sammanfattning av själva händelseförloppet, med huvudvikten
fäst å ena sidan vid vad jag skulle vilja kalla rörelsens litterära
monument, å den andra vid de divergenser inom densamma,,
som förberedde katastrofen.
Det är sålunda klart, att vi i vår inledande
litteraturöversikt, vilken f. ö. ej alis gör anspråk på bibliografisk fullständighet,
närmast måste lämna åsido monumenten, de rika resterna av
en strid, som i främsta rummet fördes med pennan. Detta
avser hela mängden av stridsskrifter såväl som den solidare, mera
1 Liddon, Life of Pusey, I, s. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
