Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 2. Oxfordrörelsen inför samtidens och eftervärldens omdöme. En bibliografisk studie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oxfordrörelsen inför samtidens o. eftervärldens omdöme i 53
grund och ensidig, för den ritualistiska utvecklingen, som
tecknas brett och con amore, få viktigare ting stå tillbaka, och
författaren synes blind för den klyfta, som skiljer den traktarianska
och den senare »katolska» rörelsen, likaså låter han den mera
uppseendeväckande ritualistiska utvecklingen spela en större
roll än den djupgående omdaning av kyrkouppfattning och
kyrklig praxis, som berört kyrkan i dess helhet, ej endast en
mindre del som ritualismen, och som ensam kan tillförsäkra
Oxfordrörelsen dess hedersplats i engelsk kyrkohistoria. Som
typ för en grupp av populära framställningar, där dessa
svagheter framträda i ännu högre grad, kan anföras en bok som
C. Kelway, The Catholic Revival (London 1915).1
II. Om högkyrkomän måla i rosenrött, då de skriva sin
egen rörelses historia, ha deras motståndare å sin sida sällan
givit prov på förmåga av opartisk framställning, utan blott
alltför ofta visat en komplett underskattning av verkliga värden,
stundom också en beställsam och skvalleraktig misstänksamhet,
som även i oskyldiga ting varit redo att spåra avguderi eller
jesuitism. Typisk för denna historieskrivning, som har blott
alltför mycket karaktären av en illvillig advokatyr, är W.
WalsH, The secret History of the Oxford Movement (London
1897), där hela den högkyrkliga utvecklingen, utan något
egentligt försök till historisk värdesättning, framstår som en serie
hemlighetsfulla komplotter, från början inriktade på att åter
lägga England under Rom. Författaren fortsatte sina
avslöjanden i History of the Romeivard Movement in the Church of
England i8jj—186‡ (London 1900). Något mindre naiv, men
föga rättvisare, är den historiska framställning, som ingår i
M. Mc Carthy, Church and State in England and Wales
182p—ipoö (Dublin och London 1906). Förvisso skulle en lista
på de tendentiösa historieframställningar, som från denna sida
sett dagen under den långa kampen, kunna bli ganska
omfattande. Från non-konformistiskt håll är att anteckna främst
tvenne mera betydande arbeten, ett av en metodist, J. H. RlGG,
Oxford High Anglicanism (2:dra uppl., London 1899), som trots
sin på det hela taget rätt så antipatiskt hållna kritik dock ej
1 För fullständighetens skull må här också nämnas ett par andra mer
populära arbeten: a. B. Donaldson, Five great Oxford Leaders. Kcble,
Newman, Pusey, Liddo?i a?id Church (London 1903) samt w. H. Carey,
The Story of the Oxford Movement (London 1910).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
