Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 3. Det första anloppet och Via media’s guldålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’3° yngve brilioth: n yang lik ansk renässans
svårigheter. Trots att Newman’s trogna drabanter, stundom
som Th. Mozley till häst, spridde draksådden vida omkring i
de anglikanska prästgårdarnas jord, ville företaget ej gå som
bokhandelsspekulation, Och mer än en gång var dess utgivare
av detta skäl betänkt på att låta dem upphöra. Men jämte
Träets verkade även på den vidare publiken vad som skrevs i
British Magazine. Denna hade grundats av H. J. Rose, som
ett organ för hans kyrkliga restaurationsplaner. Här började
ungefär samtidigt med de första Träets de skisser av Newman
utkomma, som sedan samlades till volymen The Church of the
Fathers, här trycktes år 1836 hans Home Thoughts abroad, där
minnen från den italienska resan, särskilt intrycken av det kristna
Roms monument återljuda.1 Här lästes också först de dikter,
som sedan samlades till Lyra Apostolica, Och slutligen gjorde
sig ledarens — det fanns på denna tid egentligen blott en —
rent personliga inflytande gällande på et.t sätt, som för fram^
tiden skulle betyda mer än den yttre propagandan. Det
verkade i första hand på den grupp av vänner, i första hand från
Oriel, som han på det förtroligaste vis knöt till sig, och som
bildade ett slags kärntrupp. Det må vara nog att här nämna
bröderna Mozley, James och Thomas,2 R. I. Wilberforce,3 och
Frederic Rogers,4 och bland icke Orielenses framför allt den
1 Newman har år 1885 betecknat dessa skisser som det första försöket
att »vända människors sinnen från Roms klassiska fornminnen och
konstskatter till dess kristna associationer». Jfr Letters and Correspondenee, I, s. 391.
2 Namnet Mozley är oupplösligt förbundet med Oxfordrörelsens historia.
Den äldre brodern Thomas M. (1803—1893), författaren till ett flera gånger
citerat memoirverk, blev 1829 fellow i Oriel. Han vann sedan större
ryktbarhet som journalist än som teolog och präst, och övergick slutligen helt
till detta yrke. Han ingick år 1836 äktenskap med Newman’s syster Harriet.
En tid starkt dragen till Rom, förblev han dock inom den engelska kyrkan.
Andligen mer betydande var hans yngre broder James Bowling M. (1813—
1878); denne blev efter flera misslyckanden fellow först 1840, och då i
Mag-dalen College; över ett lantligt pastorat gick hans väg till posten som
Re-gius Professor of Divinity i Oxford, som han erhöll år 1871. En syster
Änne Mozley utgav såväl (1884) hans Letters, med en biografisk inledning,
som 1890 Letters and Correspondenee of J. H. Newman, during his Life
in the English Church.
3 Robert Isaac W. (1802—1857), andre son till W. Wilberforce, fellow i
Oriel 1826, under ett tjugotal år anglikansk kyrkoherde, gick över till Rom
1854, dog tre år senare som teologie studerande i Rom och är begraven i
S:ta Maria sopra Minerva.
4 F. Rogers (1811—1889), sedermera Lörd Blachford, förblev lekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
