- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
178

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 3. Det första anloppet och Via media’s guldålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i g6

Yngve brilioth: nyanglikansk renässans

förordade detta i en pamflett Observations ön Religions Dissent.
Han visar här en missaktning för betydelsen av dogmatisk
formulering över huvud, som måste verka som en direkt
utmaning på Newman och hans vänner. Utmärkelser som det
teologiska doktoratet, vilket tilldelades Hampden s. å., stegrade
förbittringen. Då Hampden med stöd av Whately och Arnold
vågade försöket att på universitetets allmänna församling
(C011-vocation) få underskriften ersatt med en mer obestämd
förklaring, led han ett förkrossande nederlag. Detta hade det
egendomliga resultatet, att dåvarande premierministern lörd Melbourne,,
själv amatörteolog med liberal läggning, utnämnde (1836)
Hampden till Regius Professor of Divinity i Oxford. Att se en man,
vars renlärighet var så allmänt betvivlad — även om hans
ortodoxi synes motsvara rätt stränga anspråk, från en senare tids
synpunkt sett — på den engelska kyrkans förnämsta teologiska
lärostol, varmed bl. a, följde envåldsmakt vid utdelandet av
teologiska grader, kändes som en utmaning i vida kretsar. Då
Newman ställde sig i spetsen för oppositionen, hade- han
fördelen av att ha hela den kyrkliga konservatismens massa
bakom sig, så inom som utom universitetet. I sina Elucidations
of Dr. Hampdens Theological Statements gjorde han ett
obarmhärtigt bruk av den kända polemiska metoden att ge möjligast
ogynnsamma sammanställning av lösryckta ställen ur
motståndarens skrifter. Pusey följde efter med tyngre vapen. Det var
attacken mot Hampden, som uppkallade Arnold till ett
våldsamt mothugg i den berömda artikeln i Edinburgh Revieiv för
år 1836, vars skärpa ytterligare ökades genom den titel, varmed
redaktionen försåg den: The Oxford Malignants. Här utgöt
han sin vredes skålar över »det judaiserande partiet».

Oppositionen inom universitetet, maktlös inför regeringens
maktbud, fann en utväg att ge sitt misshag till känna, vars
småsinthet inför eftervärlden framstår i nästan löjlig dager:
genom ett beslut av universitetets församling, konvokationen,
berövades Hampden rätt att delta i utseendet av
universitetspredikanter, emedan »universitetet ej hade förtroende till honom i
teologiska ting». Men om de apostoliska ledarna här gingo i
spetsen, dela de ansvaret för vad som skedde med
majoriteten-inom universitetet.

Aret 1838 blev ett kritiskt är. Redan året förut hade
I. Williams’ traktat (nr. 80) O11 Reserve in comnmnicating Re/i-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free