Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 4. Krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krisen
2 1 i
in Explanation of Tract Nr. po.1 Adressaten — en dylik krävde
tidens litterära sed •— hade valts såsom varande en aktad man,
som hittills ej tagit parti i striden. Brevet vill hävda, att
motståndarne missförstått vad de angripit. Det prässar därför
ytterligare den skillnad mellan det officiellt och det populärt romerska,
som Tract po hade byggt på. Det anför efter beprövad metod
en serie anglikanska auktoriteter till stöd för det berättigade i
att göra denna skillnad, och även för att visa, hur äkta söner
av Englands söner medgivit samma latitud, som nu åter krävdes.
Men i sak kan jag ej finna, att kommentaren gör texten mer
acceptabel. Trots vissa reservationer låter det sig ej förnekas,
att Newman strävar att göra artiklarna och Tridentinum förenliga.
Så fattas han ock av en av sina skarptänktaste anhängare.3
Kvar står, att han visar, att de båda aktstyckena överensstämma
i att negera vissa ting, och därur drar eller låter läsaren dra
den konsekvensen, att de äro inbördes förenliga. Men hans
ensidigt valda citat lämna åsido bådas positiva innehåll, där
motsatsen hade måst bli slående. Men likväl höjer brevet till
Dr. Jelf hela frågan på ett högre plan, då Newman här mot
slutet slår åt sidan kontroversialistens kappa och låter det äkta
religiösa patos, som ännu var rörelsens gemensamma och bärande
makt, bryta fram med djup och innerlig klang: »Förvisso äger det
för närvarande i vår kyrkas religiösa medvetande rum en utveckling
till något djupare än vad som tillfredsställde det förra århundradet.»
Han framkallar vittnen härtill, i litteraturen Walter Scott och
sjöskolans män, i kyrka och teologi Alexander Knox, och
märkligt nog, även Irving. »Tidsåldern är i rörelse mot någonting,
och olyckligtvis är det enda religiösa samfund ibland oss, som
pä senare tid varit i besittning av detta något, den romerska
kyrkan. Hon ensam har, mitt ibland alla villfarelser och allt
det onda i hennes praktiska system, givit fritt utrymme åt
känslor av bävan, mysterium, ömhet (awc, mystery, t en der ne ss),
vördnad, hängivenhet, och andra känslor som kunna kallas
särskilt katolska. Frågan är då, om vi skola överlåta dem till
den romerska kyrkan, eller göra anspråk på dem för oss själva,
1 Omtryckt i a. a., s. 365—393.
2 »To show that subscription to the Council of Trent is not inconsistent
with that to the Thirty-nine artides, so far as that is shown in the Tract,
is plainly no small step towards sympathy between the Churches respectivelv
sanctioning those formularies.» W. G. Ward i W. Ward, a: a., s. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
