Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 4. Krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krisen
2 1 i
saken redan är avgjord, av den 21 dec. 1841, heter det: »Om
den preussiska planen utföres, så kommer den att hell och hållet
dra marken undan mina fötter. I åtta år har jag hållit på att
skriva, antingen för att bevisa, eller med utgångspunkt ifrån att
vi äro en gren av den katolska kyrkan, att vi ej äro bundna
till något med densamma oförenligt». Därför kände han sig
också nödsakad att framträda med en offentlig protest. Denna,
som han överlämnade till sin egen biskop, är formulerad i den
legala engelskans högtidliga stil, i en rad satser började med
»whereas», konstaterar, att heresi är fördärvlig för en kyrkas
katolicitet, att »lutheranism och kalvinism äro heresier, stridande
mot skriften, uppkomna för tre hundra år sedan och fördömda
såväl av östern som västern», och då det nya biskopsdömets
inrättande innebär ett visst godkännande av dessa heresier, så —
»protesterar jag för min del, såsom präst i den engelska kyrkan,
och kyrkoherde i S:t Mary’s, Oxford, för att lätta mitt samvete
högtidligen mot denna åtgärd, och förkastar den, som avlägsnande
vår kyrka från hennes nuvarande ståndpunkt och ledande till
nedbrytande av hennes organisation».1
Man kan ej undgå att se, att Newman här kommit ganska
långt från den mer frigjorda ståndpunkt, som ett ögonblick
blixtrar fram i brevet till biskopen med anledning av nr. 90.
Men protestens energi förklaras av att han kände, hur hans
kyrkas officiella handlingar vederlade hans egen teori om
densamma och sålunda drev honom mot det mål, inför vilket han
ännu bävade tillbaka. Andra ungefär samtidiga händelser bidrogo:
biskopen av Chester vägrade att ordinera en vän till Keble på
grund av hans alltför »katolska» nattvardsuppfattning,2 biskopen
av London avvisade också en kandidat på liknande grunder.3
141 —146) och 260 (149): »The Jerusalem Bishopric was the ultimate
condem-nation of the old theory of the Via Media: ... it demolished the sacredness
of diocesan rights. lf England could be in Palestine, Rome might be in
England».
1 Letters, II, s. 362 f. (1903- s. 324).
2 A. a., II, s„ 350, 374, 379 f. (1903: s. 313, 334, 339 f.: »it is not love
of Rome tliat unsettles people, but fear of heresy at home»).
3 Apologia s. 270 (1908: s. 159). En samling av direkta samtida
uttalanden om Oxfordrörelsen i herdabrev o. d. utgavs år 1845 av W. S. Bricknell,
The fudgment of the Bishops upott Tractarian Theotogy. Pusey’s Letter to
the Archbishop of Canterbury ön some Circumstances connected toith the
present Crisis in the English Church av 1842 går väsentligen ut på att visa
hur episkopatets hållning, ådagalagd i fråga om »Jerusalem Bishopric» och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
