Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING
2 IQ
mig kunna utleta, och sålunda ge en kort översikt av, hur
frågan för närvarande står, samt ställa de hypoteser, som därav
synas mig berättigade.
Endast en — och det en icke vetenskapsman — har
förut direkt vågat sig på denna fråga. Det var
konsistorienotarien i Visby M. Gustafson, vars uppsats i detta ämne
infördes i Wisby stifts tidning 1860, 14 år efter författarens död.
Om detta arbete säger Brunius1, att han »icke hyser något
förtroende till författarens förmåga att grundligt forska och
kritiskt bedöma de historiska källor, som han begagnat». Häri
måste man ge B. rätt, ty förf. är mycket böjd för att alltför
starkt sätta tro till gamla sägner o. d. Dock betecknar hans
arbete ett stort steg framåt i jämförelse med föregående
gotländska historici, t. ex. Strelow och Wallin, vilkas verk med
förkärlek dröja vid genealogiska härledningar alltifrån Noaks
söner och därtill vimla av okritiskt återgivna sägner och data.
Till sist torde dock Gustafson komma sanningen närmare i
avseende pä tiden för Gotlands kristnande än Brunius. Trots
sin ovetenskaplighet tyckes han dock hava haft på känn
orimligheten i sagan om Olof den helige såsom Gotlands apostel.
På denna saga stödja sig ännu Brunius och många flera allt
intill 90 talet för dateringar inom skilda forskningsgrenar. De
sista decenniernas forskningar torde också mutatis mutandis
giva G. rätt i hans förmodan, att den kristna läran blivit mycket
tidigare införd på Gotland än i Sverige.2
Lika fylld av liv och händelser som Gotlands historia är,
kanske redan från de första seklen av vår tideräkning och ända
upp till det I5:de århundradet, lika svårt är det att i våra
dagar nå fram till någon verklig kännedom om detta liv.
Från äldsta tider till fram emot 1000-talet äger väl
Gotland mer än någon annan provins rikliga minnesmärken, och
snart sagt varje höst- och vårplöjning tillför våra muséer nya
rikedomar av våra fäders konstalster samt mynt från skilda
tider och länder, men några skriftliga vittnesbörd från de tider,
då sådana kunde väntas, äga vi icke. T. o. m. på
medeltidsdokument är fattigdomen stor. Detta torde närmast få
tillskrivas de svåra härjningar, som vid slutet av denna epok gingo
över Visby, varvid mycket av oersättligt värde brändes eller
1 A. a., s. 18.
2 Gustafson, a. a., s. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
