Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när kristnades gotland?
2 2 1
bränna, då skolen I bränna mig med denna kyrkan’. Han var
själv rik och rikaste mans dotter hade han, som het Likkajr
Snälle, boendes där, som nu kallas Stenkyrka. Han rådde
mest på den tiden, han halp Botajr sin måg och sade så:
’Framhärden ej bränna mannen eller hans kyrka, förty lion
ståndar i Wi, nedanför Klinten’. Därmed fick den kyrkan stånda
obränd. Hon var byggd i alla helgons namn på den plats,
som nu kallas Peters kyrka. Hon var den första kyrka på
Gotland, som stånda fick . . .
Sedan gutarne sågo kristna mäns seder, då lydde de Guds
bud och lärda mäns undervisning; togo då allmänneligen mot
kristendomen med sin fria vilja utan tvång, så att ingen tvang
dem till kristna» . ..
5:te kapitlet omtalar, att innan Gotland tog sig biskop för
beständigt, brukade resande biskopar, som voro pilgrimer till
Jerusalem, viga deras kyrkor och kyrkogårdar, ty »den tiden
var vägen att fara till Jerusalem östan genom Ryssland och
Grekland». Därefter förtäljes, att man, sedan hela ön nu var
kristen, vände sig till biskopen i Linköping, att han måtte vart
tredje år komma och visitera öns kyrkor. Vidare meddelas
biskopens förmåner under dessa resor.
6:te kapitlet, det yngsta, handlar om gutarnes
vapenförbund med Svea konung och om den ledungs-lama, de hade att
till honom erlägga.
Vår äldsta och fullständigaste handskrift till gutalagen, den
s. k. Cod. A., är enligt Schlyter nedskriven i mitten av I4:de
århundradet1, vilken datering även Pipping biträder2, dock
påpekar han3, att den däri förekommande redaktionen av sagan
måste hänföra sig till tiden mellan 1208 och 1285. Att för
1 A. a., s. I. Enl. en av Schildener i hans uppl. av gutalagen anförd
uppgift av Hammarskiöld, skulle Cod. A. vara nedskriven först i mitten av
1400-talet. Denna uppgift vederlägges dock redan av Schlyter, s. I. not. 1.
- Gutatag och gutasaga, s. I.
8 A. a., s. II. GS. innehåller i slutet en föreskrift, huru gutarne skola
förhålla sig, 0111 Svea konung blir avsatt. Denna § torde, menar P. med
Snöbohm (a. a., 2 uppl., s. 188, noten), vara föranledd icke av Birger
Magnussons avsättning 1318, utan snarare av striderna mellan de sverkerska och
erikska ätterna i början av 1200-talet. Särskilt torde Erik Knutsons treåriga
landsflykt hava varit av vikt för denna bestämmelses avfattande. A andra
sidan måste GS. vara avfattad före 1285, tv detta år ändrades av Magnus
Ladulås den bestämmelse om ledungslama, som sagan innehåller. (Rydberg,
Sveriges traktater, I, s. 290).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
