Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.34
CARL SÖDERBERG: OM GOTLANDS KRISTNANDE
övrigt både lagen och sagan äro betydligt äldre, är lätt att
förstå. Lagen innehåller ju en hel del bestämmelser, som måste
härröra ända från heden tid.1 När hela gutalagen första
gången blivit nedskriven, är ej lätt att säga. Pipping menar dock,
att Cod. A, åtminstone vad sagan beträffar, har haft
föregångare.2 Sagan — och den intresserar oss mest — torde väl
hava tillkommit på det vanliga sättet, att den under långa
tider levat på folkets läppar och så till sist upptecknats. Att
den nedskrivits senare än den en gång skedda första
laguppteckningen, är påtagligt, då den enligt C. Säve har ett betydligt
yngre språk än lagen.3 Man kan alltså tänka sig, att GS. vore
slutredigerad och nedskriven ungefär 1250 och då förekommit
separat vid sidan av lagen för att till sist omkring 1350
bifogas densamma i Cod. A.4
Kunna vi alltså antaga år 1250 såsom det senaste, då GS.
för första gången nedskrivits, då hava vi också en viss
måttstock för trovärdigheten av dess uppgifter, i den mån de
skildrade tilldragelserna ligga nära eller fjärran tiden för
nedskrivandet.
Skola vi nu enligt denna princip försöka värdesätta dessa
sagor från sanningssynpunkt, så måste naturligtvis
Thjelvars-sagan utmönstras.5 Sagan om utvandringen torde dock gömma
på dunkla minnen från folkvandringstiden.6
Ivar Stråbens saga äger väl en god portion sanning, men
när den där beskrivna händelsen timat, vet man ej, och således
vet man ej heller, var gränsen går mellan dikt och verklighet.
Tillförlitligast är väl 6:te kapitlets bestämmelser om
ledungs-lama.7
1 Gutalag och gutasaga, s. VII.
2 A. a., s. III—IV. Hypotesen om det latinska originalet, som skulle
vara översatt i Cod. A, kan, efter vad jag hört, på goda grunder betvivlas.
(Mag. Gustavson.)
3 GU., s. IX. Antagligt synes mig, att sagan vidfogats en andra
redaktion av lagen. C. Säve (GU., s. X), vill sätta lagens första nedskrivande
snarare före än efter 1200. F. ö. hänvisas den intresserade till en kort och klar
översikt av sign. Petrus Harding i Gotlands Allehanda, 1908, n:r 97.
4 Gutalag och gutasaga, s. III.
5 Den är en typisk gammal germansk saga, som gutarne övertagit och
omstuvat efter sina förhållanden.
c De väldiga stenmassorna på Torsburgen, vilka en gång utgjort
oerhörda befästningsverk, äro ännu ej undersökta och vetenskapligt behandlade.
7 GU., s. X ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
