Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR KRISTNADES GOTLAND? 223
Olof den heliges besök på Gotland kan ju fullkomligt till
tiden bestämmas. Det måste ha ägt rum mellan åren 1007
och 1030. Någon meningsskiljaktighet råder dock, om vilket
år det för Gotlands kristnande avgörande besöket avlades. Att
Olof besökt ön minst tvenne gånger, är ganska visst. Första
gången kom han som sjörövare efter sitt härjningståg i
Mälaren år 1007 eller 1008. Då tog han skatt av gutarne. Om
detta besök nämner ju GS. intet, däremot omtalas det i
Snorres konungasagor.1 Snorre omtalar också, att Olof gjorde ett
helt kort besök på Gotland våren 1029, då han återvände från
Ryssland.2 Om detta besök förmäler GS. heller intet.
Däremot förekommer icke sagans berättelse hos Snorre. Alla tre
uppgifterna tyckas mig hava sanningen för sig, och ingen av
dem behöver utesluta någon av de andra. Dock antages
allmännast året 1028 såsom det, då Olof utförde sitt verk på
Gotland. — Denna saga ligger ju avfattningstiden ganska nära
och borde alltså kunna räkna på vårt förtroende. En
kommande jämförelse med senare forskningars resultat skall dock
betydligt reducera detta.
Om vi skola förlägga den andra missionsberättelsen, om
Botajr, till tiden före eller efter 1028 är omöjligt att nu avgöra,
ej heller veta vi, hur stor sanningshalt vi kunna våga tillmäta
densamma. Längre fram skola vi pröva den efter andra
principer för att finna svar på de frågor, som i början av denna
studie uppställts.
Allra tillförlitligast finna vi redogörelsen för
Linköpingsbiskopens förmåner vid visitationsresor; dessa bestämmelser voro
helt visst gällande, ännu då sagan nedskrevs i 1350 års redaktion.
Lätt inser man, att GS. innehåller tvenne berättelser om
missionen på ön. Den ena, som jag vill kalla versio 1, handlar
om Olof den helige; den andra, versio 2, handlar om Botajr av
Akebäck. Emellertid tyckes det mig, att dessa icke alis
utesluta varandra. leke ens måste man ge den ena företräde
framför den andra, såsom t. ex. Strelow, som anser 1 vara den
primära och viktigaste, medan 2 endast skildrar följderna och
frukterna av Olofs banbrytande verk.3 De kunna mycket väl
1 A. a., s. 234.
2 A. a., s. 484.
3 Strelows historia 0111 Olofs strider med den hedniske hövdingen
Dac-ker av Rute är utan tvivel hämtad ur för oss förlorade källor, om vilkas till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
