Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMINUS ANTE QUEM
227
som Tjengvide-stenen men bär samtidigt ett kors.1 A. Bugge2
daterar Tjengvide-stenen till 900 eller början av 900-talet; han
räknar också till denna klass av stenar, förutom
Stenkyrkastenen, den stora Ardre-stenen m. fl., även Hablingbostenen.
Skulle man i anledning härav räkna Hablingbo-stenen till
900-talet, få vi en mycket tidig kristen sten.3 — Om dessa s. k.
bildstenar vet man ännu föga.4 Knappast är heller troligt, att
en närmare undersökning av dessa minnesmärken skulle komma
att bidraga till lösningen av den fråga, varmed vi nu
sysselsätta oss.6
Av större intresse är för oss den undersökning av de
runstenars ålder, vilka med inskriftens ordalydelse eller korsets
symbol vittna om kristendomen, som Pipping verkställt i och
för datering av de år 1900 funna Ardre-stenarna. Han
konstaterar, att det fr. o. m. senare hälften av 1000-talet var ytterst
vanligt, att gravmonumenten genom kyrkliga ord eller korsets
symbol eller båda i förening vittnade om den härskande
religionen.6 Således åter ett bevis för ett kristnat Gotland omkring
eller efter 1050. Att denna uppgift verkligen är tillförlitlig
bestyrkes därav att bland 6 gravstenar, som säkert äro från tiden
efter 1050, endast en icke bär spår av kristet inflytande. Tydligt
framgår således, att redan strax efter mitten av 1000-talet
kristendomen var allmänt utbredd på Gotland.
Skulle nu kristendomen först år 1028 genom Olof
Haraldsson hava bragts till ön, är det väl föga troligt, att den redan
25 år efteråt skulle hava hunnit genomsyra hela folket. leke
ens om man skulle antaga hypotesen om Olofs besök år 1007,
torde tiden för den nya religionens vinnande av burskap vara
1 Tjen°vide-ste?ieti, s. 92.
* A. a., s. 320.
8 Jag har dock icke hunnit sätta mig så in i hithörande litteratur, att
jag vågar helt stå för detta antagande. Om dess riktighet blir lättare att
framdeles döma.
4 Ett arbete om dem förberedes. Detta torde dock ha lidit stort avbräck
genom de båda förnämsta kännarnes död, de två gotlänningarne prof. G.
Gustafson och rektor F. Nordin.
0 De yngre bildstenarna återge huvudsakligen bilder från hjältarnes färd
till Valhall, under det de äldre bära tydliga vittnen om solkult, och sålunda
äga sitt ursprung alltför långt tillbaka i tiden för att kunna intressera i denna
uppsats. Nordins uppsats om de gotl. bildstenarna i festskriften till O.
Montelius 1903 har jag icke varit i tillfälle att taga del av.
" Ardre-stenarne, s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
