Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMINUS ANTE QUEM
229
Rekarne-borna prydde då sina gravvårdar med kors eller
hammare, tydligen i rent agitationssyfte.1 Så har han lyckats få
en ganska bestämd tid fixerad för den avgörande kampen
mellan kristendom och hedendom i denna trakt. Om man kunde
göra en liknande undersökning på Gotland, skulle detta vara
av stort värde. Man skulle då få veta, om omvändelseverket
på ön gått hastigt — om man kunnat konstatera samma
förhållande som i Rekarne •—• eller långsamt2.
Runstenarna giva sålunda det vittnesbördet, att vid mitten
av 1000-talet var kristendomen allmänt känd och utbredd på
Gotland. Huru pass säkert och tillförlitligt detta vittnesbörd
är, skall en kommande undersökning av gotlandskyrkornas ålder
uppvisa.
2. Gotlandskyrkornas kronologi.
Strelows uppgifter om gotlandskyrkornas byggnadsår äro
föga tillförlitliga, dock gälla de tydligen såsom säkra för Spegel3;
och t. o. m. ännu Neogard anför dessa år.4 Enligt dessa
uppgifter skulle de 43 moderkyrkorna vara uppförda på iooo-talet,
så när som på 9 stycken, men annexkyrkorna uppgivas i
allmänhet vara betydligt yngre: endast 6 av de 49 anses
härstamma från iooo-talet, alla övriga tillföras 11- och-1200-talen.
En annan dokumentarisk datering är efter en obekant
medeltida källskrift avtryckt i Script. Rer. Danicar. samt i Script.
Rer. Svecicar.B Den heter »Designatio omnium Gothlandiæ
ecclesiarum et quo anno quælibet ædificata». Denna titel har
bedragit så sena forskare som Brunius och Hildebrand, vilka
anse de i tabellen angivna åren, nästan alla under 1200-talet,
vara byggnadsår. De vid alla kyrkor angivna summor ören
eller mark, som skulle erläggas, tillmäta de ingen betydelse för
dokumentets tolkning. Roosval och Ekhoff0 anse dock, att
1 Om kors och hammare såsom religiösa symboler och agitationsmedel,
se a. a., s. 121 f.
- Huruvida en sådan undersökning ens är möjlig att verkställa på
Gotland, vet jag icke, då jag icke känner till torshammarens förekomst å
runstenar därstädes. Jfr f. ö. nedan III: 1.
3 A. a., s. 73.
4 A. a, s. 231.
6 Molér, Gott. bibliografi, V:ås 1914, n:r 41.
c KG., s. 66, Clem., s. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
