Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 14
Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
denna uppfattning är ett misstag. Det är här alis icke fråga
om byggnadsår utan om visitationsår. Weström utgav 1848 i
sin doktorsavhandling1 denna förteckning efter en av Wallin
verkställd avskrift av Barlingboprosten Bilefelds 1585 gjorda
avskrift av originalet. Här finnes icke den tydligen senare
tillagda latinska titeln, utan endast ett angivande av att ön var
indelad i de i listan upptecknade »divisiones» i och för
linköpingsbiskopens visitationsresor.
Tydligt är då, att de angivna penningbeloppen utvisa, vad
de olika församlingarna hade att erlägga i skatt till biskopen,
och årtalen beteckna något år då biskopen visiterat resp. kyrkor.
Detta är så mycket mera sannolikt, som vid Fole, Lokrume,
Stenkyrka och Sundre dessa kyrkors byggnadsår meddelas i
noter med uttryckligt tillkännagivande, att det och det året var
»templum ædificatum«. Om Träkumla meddelas, att det 1276
är konsekrerat. Roosval menar, att dessa särskilt angivna år
måste vara om icke precis grundläggningsår så dock av stor
betydelse för dessa kyrkors byggnadshistoria.2
Utom dessa årtal känna vi en inskrift i Träkumla kyrka,
en i Lindé kyrkas norra portal och en i Kräklingbo kyrka,
vilka äro av betydelse för dessa tempels byggnadshistoria.
Ur Diplomat. Svec. II, 421 veta vi, att Hörsne, Västergarn
och Sanda kyrkor byggdes omkr. 1300.3
Roosvals högst intressanta och genialiskt genomförda
försök i KG. till datering av Gotlands kyrkor är alltför vidlyftigt
att här ens i korthet referera. Av verket framgår, att denna
arkitekturhistoria är synnerligen invecklad. Man finner, att med
endast ett par undantag ingen av öns nuv. 93 kyrkor från början
ägt den skepnad, de nu hava. Under den jämförelsevis korta
tiden av tre à fyra århundraden hava de undergått flere olika
utvecklingsfaser, från små mörka romanska kyrkor till väldiga
gotiska tempel av den speciellt gotländska, vanligen tvåskeppiga
halltypen. Men varje period har lämnat spår efter sig, stundom
1 Se ovan s. 218.
2 Kräklingbo kyrka har i denna lista årtalet 1211. Ekhoff har {Bidrag
t. gotl.-kyrkomas kronol) visat, att den detta år sannolikt undergått en
genomgripande ombyggnad, i det att den romanska absiden borttogs och i st. rak
altarvägg insattes m. ni.
3 Det klagas nämligen i en skrivelse av 1304 över att biskopen drog ut
för länge på tiden med dessa kyrkors invigning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
