Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMINUS ANTE QUEM
231
blott synliga för den tränade fackmannen, stundom tydligt
märkbara även för den bilresande turisten.
Ibland har man velat bygga storslaget och börjat med ett
väldigt kor men ej mäktat fortsätta. Så har den egendomliga
typ uppstått, på vilken Källunge är ett utmärkt exempel,
desto-mera intressant sedan konsthistorikern meddelat, att före
korbyggandet ägde kyrkan det ännu stående långhuset och tornet
samt ett mindre kor. Man ämnade således bygga om hela
kyrkan, men hann aldrig längre än till koret. Andra kyrkor
visa en motsatt utveckling, alltså med gamla romanska kor och
stora långhus samt praktfulla gotiska tornbyggnader. Så t. ex.
Stenkyrka, som har ej mindre än 5 perioder1: 1. en helt liten
kyrka, 2. en därtill fogad tornbyggnad, 3. nytt kor, 4. nytt
skepp, 5. nytt väldigt torn, om vilket Roosval säger: »Der
Turm ragt wie ein Riesenobelisk empor meilenweit sichtbar».2
Att i ett sådant virrvarr få någon reda synes rent av
omöjligt. Roosval har dock lyckats att, efter datering av de olika
stilarternas uppkomst, ur den enskilda kyrkans om varandra
blandade stilar utläsa dess märkliga öden. Dock kan man icke
värja sig för den tanken, att han tillmäter de olika
byggnadsperioderna en alltför kort varaktighet. Ekhoff har också
anmärkt detta och påvisat, att de båda kyrkorna Barlingbo och
Kräklingbo, vilkas byggnadshistoria Roosval vill inrymma ung.
mellan 1260 och 13008, i början av 1300-talet erhöllo sin
slutgiltiga skepnad, efter att då hava genomgått ej mindre än 4
perioder alltifrån mitten av 1100-talet.4 Roosval anser
ävenledes, att man icke kan tala om stenkyrkors förekomst på ön
före år 1100, då antagligen sådana före denna tid ej heller
förekommo på fastlandet5. Ekhoff påpekar dock sannolikheten
av, att den kyrkliga arkitekturen på Gotland i allmänhet varit
ganska à jour med kontinentens smakriktningar®, och han
daterar Hafdhems äldsta kyrka redan till början av 1 ioo-talet,
»om den ej är ännu äldre».7 An viktigare äro doktor Ekhoffs
1 Oräknat den i GS. omtalade av Likkajr Snälle byggda kyrkan, som
väl antagligen var en träkyrka.
J KG. s. 84.
’ KG. s. 185, 207, 217.
4 Bidr. till Gotl.-kyrk:nas kronol., s. 59 & 109.
6 KG. s. 100.
6 Clem., s. 171.
7 Bidr. titi Gotl.-kyrkornas kronol., s. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
