Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terminus ante quem
237
tidiga skeden får man dock antaga, att handeln sköttes mycket
primitivt och på måfå. Ännu hade man inga bestämda mål
för sina färder. Den tidigt förekommande runskriften1 avgiver
dock ett starkt vägande vittnesbörd om dessa tidiga
handelsfärders betydelse för öns kultur. A. Bugge påpekar
bildstenarnas vittnesbörd om en tidig kultur och tidiga
handelsförbindelser åt alla håll, vilka förbindelser således funnos redan
vid vikingatidens inbrott, men dä blevo än rikare.2
Gotlands äldsta handelsförbindelser gingo österut över
Ryssland till de arabiska folken. När förbindelserna med dessa
avlägsna folk avbrötos på 900-talet, knötos dock banden med de
ryska statssamhällena allt fastare.3 Så blev Gotland
knutpunkten för världshandeln mellan östra och västra Europa.1
Näst kufiska mynt äro anglosaksiska de på Gotland tidigast
förekommande.5 De engelska och med dessa även de norska
förbindelserna började också antagligen ganska tidigt. A. Bugge6
antar med stöd av de äldre bildstenarna, att gutar via Norge
redan i de 6:te och 7:de århundradena kommit i förbindelse
med de brittiska öarna.
Däremot synas förbindelserna söderut vara mycket senare,
mest beroende på de vid södra Östersjön boende folkens
vildhet och okultiverade tillstånd långt in på vikingatiden.
Tyskarna blevo därför bekanta med gutarna först genom sina
förbindelser med engelsmän och fransmän. Någon betydelse fingo
de tysk-svenska förbindelserna dock alis icke förrän i början
av Iioo-talet.7 Det handelsförbund, som nu knöts mellan
Gotland och mellersta Tyskland, speciellt Westfalen, växte snabbt,
och redan efter 100 år voro tyskarne genom Visby de
maktägande på den gotländska marknaden.8
1 Ovan s. 224 f.
2 A. Bugge, a. a., s. 307 fi.
3 Björkander, a. a., s. 10.
4 Ett ex. härpå anföres av Ekhoff (Clem., s. 172): gotl.-bönder såsom
hovleverantörer åt engelske kungen.
5 Björkander, a. a., s. 9
6 A. a., s. 317.
7 Clem., s. 71, menar Ekhoff dock, att westfaliskt inflytande skulle
kunnat göra sig gällande på Gotland redan på 800-talet,
8 Dessa förbindelsers kulturella betydelse är ett sj’nnerligen intressant
kapitel, särskilt dess frukter i det westfaliska inflytandet på gotländsk kyrko-
’ arkitektur. Dock måste det här förbigås, då det ej berör missionshistorien.
(Se om detta Clem., ss. 71—78).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
