Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terminus ante quem
239
sådana funnits förut eller redan under 900-talet. Gissningar
kunna göras och hypoteser ställas, men man rör sig på
gung-fly. Vad jag således här kommer att anföra är endast
antaganden, fullkomligt eller i det närmaste obevisbara. Endast en
allt längre driven gotländsk arkeologi kan visa, om de peka åt
rätt håll eller sakna ali reson. Som forskningen nu står, anser
jag likväl, att de kunna uttalas.
Ekhoff daterar Hemse stavkyrka till 1000-talets första
decennier.1 Men denna kyrka var en ovanligt praktfull
stavkyrka. Ekhoff anser den visserligen vara den första på platsen,
men han tyckes böjd för att antaga, att de på ön först byggda
kyrkorna skulle hava varit betydligt enklare, hastigt uppförda
missionskyrkor.2 Och man får väl antaga, att när man på en
ort, sådan som Hemse vid den tiden var, ger sig god tid att
bygga en kyrka och består den med en omsorgsfullt gjord
konstnärlig utstyrsel, då måste hela samhället vara ense om
kyrkbygget.
En liknande kyrka torde hava stått i Guldrupe3, en plats
som alis icke kan hava ägt Hemses betydelse.
Dessa tvenne kyrkors förekomst vid 1000-talets början
visar, att åtminstone denna trakt av Gotland var kristen vid
sekelskiftet.
Om övriga träkyrkor, som man kan antaga hava
förekommit på iooo-talet, vet man ej något rörande deras utseende,
och således har man icke -— ehuru det är mycket lockande —
rätt att antaga tvenne generationer träkyrkor, en primitivt
uppförd och en konstnärligt fulländad. Dock synes mig de båda
ståtliga kyrkorna i Hemse och Guldrupe ej omöjliggöra en
sådan tanke. I alla händelser bör man kunna antaga, att ivrigt
kristna församlingar funnits i båda dessa socknar omedelbart
efter år 1000.
Vad äga vi vidare för vittnesbörd om tidiga församlingar
på olika platser? I GS. talas om några kyrkor, som väl måste
hava varit bland de tidigaste på ön. Den första skulle hava
stått vid Kulstäde i Akebäck. Kan nu denna uppgift äga
någon sanning? Ja, det är svårt att säga. Hilfeling vittnar dock
i sina resejournaler från år 1800, att han på den plats, där kyr-
1 Stavk., s. 127.
2 A. a., s. 126.
3 Omkr. 2 mil norr om Hemse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
